Roadtrip: St Louis och Iowa

Den andra stora sevärtheten i St Louis, enligt vår kompis Kevin, var The Arch - gateway to the west. Den började byggas på 60-talet för att symbolisera USA:s spridning västerut. Varför det just blev St Louis i Missouri har mycket att göra med att staden, mellan Mississippifloden och Missourifloden var ett så viktigt handelsnav.  

The Arch

Byggnaden var så stor att den inte gick att få med på ett foto framifrån, däremot gick det att se hela (+ mitt huvud)  i Mattias glasögon

Vi åkte upp i bågen i väldigt trånga burar som inte var något för den långe, klaustrofobiska eller höjdrädda.

Högst upp i bågen fanns små fönster med utsikt över staden och Mississippifloden, 182 meter upp!

Mattias spanar ned på utsikten

 Efter St Louis, Missouri åkte vi vidare norrut mot jordbruksstaten nr 1, Iowa. Den fem timmar långa resan kantades av åkermark efter åkermark. Vi stannade även till på en vägkrog för middag och det var verkligen intressant att se på människorna där. De vältrimmade, solbrända och modemedvetna floridaborna var utbytta mot ordentligt överviktiga människor i hängselbyxor, gummistövlar och jag såg även två kvinnor med skägg. Många, även unga människor, såg vi saknade många tänder. USA:s befolkning bjuder verkligen på mångfald! Något annat som förvånade var att det fanns en rökavdelning på restaurangen (inte avgränsad på något sätt) vilket återigen fick mig att tänka på citatet "Att ha rökavdelningar på restauranger är ungefär som att ha kissavdelningar i en pool".

När vi fortsatte vidare genom Iowa körde vi oväntat förbi skylten nedan!

Välkommen till Swedesburg

Fanns även en julbock ute på åkern som jag passade på att owla bredvid (owla är tydligen vad ungdomen gör nu för tiden nu när plankning är ute :P)

 Sista stoppet i Iowa blev på ett Casino. Återigen samma klientel som de vi såg på restaurangen och en av dem som jobbade där, och var ungefär i min ålder, saknade nästan alla sina tänder. Hur kan detta vara möjligt i ett av världen rikaste länder?! Hur som så bjöd så skiljde sig casinot även på andra sätt från de casinon vi varit på tidigare. Exempelvis så brukar många casinon har lyxiga bilar här och var i lokalen som man kan finna, här hade de åkgräsklippare!

Spela på casinot i Iowa så kanske du har turen att vinna denna pärla!

Anheuser & Busch bryggeriet i Saint Louis

Vår vän Kevin i Tampa är från St Louis så vi frågade honom om vad man bör se i Saint Louis. Hans svar var Anheuser & Busch bryggeriet. Här kommer lite fakta om bryggeriet:

• 300 ölsorter i deras sortiment varav 22 sorter som brygdes i detta bryggeri
• Budweiser är deras mest kända ölsort men de har även Michelob, Becks, Rolling Rock mfl.
• 900 fabriksanställda som jobbar 3 skift
• Varje anställd får 2 kartor öl i månaden som löneförmån
• Det tar 30 dagar att tillverka en öl
• 12 tim efter ölen är tillverkad är den ute i en affär eller bar
• Besökare i Crocs skor får inte åka i deras huvudhissar eftersom det skett en olycka en gång i tiden, med efterföljande stämning (Mattias var med andra ord hänvisad till alternativa färdmededl mellan våningarna).

Entren till besöksdelen i bryggeriet

Stort utbud

Äldre budbil

Massor av enorma tankar

Anrikt bryggeri anno 1836

Packningsavdelningen

Ölprovning

Roadtrip: Kentuckys bourbon destillerier

Näst på tur stod ett besök på ett Bourbon (Whiskey) destilleri som heter Woodford Reserve. Det är ett mindre destilleri som ligger väldigt vackert till ute på landsbygden i Kentucky. Det fanns många destillerier att välja på längs Bourboun Trail men vi valde detta destilleri eftersom vår vän John i Tampa är ifrån Kentucky och enligt honom var det bäst. Anledningen till att så många destillerier samlats i denna region är som Victoria skrev i förra inlägget tillgång till mycket högkvalitativt vatten med rätt smak.

3st jättetankar på dryga 28 000 liter styck, jäsning pågår i ca 6 dagar

Faten rullas på en räls från destilleriet till lagret

Fyllning utav fat

Destilleringsrummet, 3 destilleringar görs

Lagring i ca 6 år för att få rätt smak och färg

Flaskor fylls i ett rasande tempo. Det ända manuella arbetet var att lyfta ned flaskorna i en låda.



Smakprov



Helt klart godkänt!

Ifall du vill se en kort (5 min) film från Woodford Reserve Distillery kan du klicka här.

Roadtrip: Kentuckys hästgårdar

Tidigt imorse kom en guide och hämtade upp oss och tog med oss på en fyratimmarstur genom Hästkapplöpningens huvudstad, Lexingtons, många hästgårdar. Turen var mycket lärorik och intressant för oss båda! Tydligen så finns det mycket kalksten i området vilket förbättrar vattnet och bygger upp fullblodshästarnas skelett - vilket är en av anledningarna till varför sporten har vuxit sig så stark just här. Kalkstensvattnet gör även väldigt god Bourbon, men det återkommer jag till i nästa inlägg.   

Slingrande småvägar med lummiga alléer och perfekta hästhagar bakom trästaket kännetecknar stora delar av landskapet runt Lexington.



Hästgårdarnas hektar tycktes aldrig ta slut

  Vårt första stopp var på Keeneland Horse Track - en av de större kapplöpningsbanorna och som även håller i hästauktioner (en otränad fullblodsåring såldes exempelvis här om året för 16 miljoner dollar och visade sig sedan vara en medelmåtta på kapplöpningsbanan). Den relativt nya och verklighetsbaserade Disneyfilmen Secretariat spelades in på just Keeneland och en trailer på filmen kan ni se här. Vi hade turen att få se några hästtränare motionera sina hästar på banan, men däremot inga småväxta jockeys i silkeskläder (tydligen väger dessa vuxna män mellan 42 och 52 kilo). Däremot berättade vår guide att de hästtränare vi såg oftast är latinoamerikaner med en timlön på 70 kr, tunga arbetsuppgifter, obekväma arbetstider, osäkra anställningsformer och inga som helst förmåner (inte ens ridkläderna får de) - vilket hästjobb! Särskilt om man jämför med ägarna till hästarna som många gånger är multimiljonärer.

Keeneland Racing Track

En fullblodshäst som morgontränas

Som f d hästtjej har jag sett många stall i mitt liv, men de vi sett idag slår verkligen allt jag ens vågat drömma om! Förmodligen mer påkostade per kvadratmeter än många villor i Sverige, i varje enskild box fanns (förutom separat belysning och övervakningskamera) AC-anläggningar/fläktar och även fläktar - dels sådana som gav luft och dels sådana som sprayade vatten - vilket hästarna verkade uppskatta.

Efter kapplöpningsbanan tog guiden oss till ett hingststall för avel. Tydligen så tjänar man mer på att använda riktigt bra hingstar till avel istället för kapplöpning.  En av hästarna som fanns i stallet kostade exempelvis 100 000 dollar (nyligen sänkt från 300 000 dollar på grund av den dåliga ekonomin) per betäckning och hade två betäckningar om dagen i snitt. Om jag hade en häst som drog in 70 miljoner kr till mig varje år så skulle nog jag också köpa hästen en specialfläkt med vattenspray.

Avelsstallet WinStar som vi besökte

Inuti stallet och en av hingstarna som sticker ut huvudet. På boxväggen ser ni också fläktarna jag pratade om

Betäckningsrummet med madrasserade väggar. Stoet fick en skyddsfilt över sig för att skydda henne från hingstens hovar och bett samt fick boxningshandskeliknande bakskor för att inte skada hingsten vid sparkningar

Guiden berättade också att få av hästgårdarna i området går runt ekonomiskt (avelsgården ovan var ett undantag) och ägarna är ofta snuskigt rika på annat och har hästverksamheten som en hobby. Bland annat så ägde Dubais Sheik Mohammed bin Rashid al-Maktoum tre gårdar i området och är även den individ i världen som lägger ned mest pengar per år på hästkapplöpning.

En av ägarnas bostäder på gården

Roadtrip: Kentucky

I skrivande stund befinner vi oss i Lexington i delstaten Kentucky. Vägen hit från Tennessee tog betydligt längre tid än vad vi hade planerat på grund av, förutom det uppenbara långa avståndet, långa bilköer på grund av vägarbeten, en bilolycka och en brinnande husbil (vi har tyvärr ingen aning om hur det gick för passagerarna i den brinnande husbilen som var förkolnad när vi kom fram).


Mattias vid välkomstskylten till delstaten Kentucky

På grund av den långa restiden har vi därför inte  gjort så jättemycket idag, men det har varit en skön dag ändå och väl framme i Lexington nyttjade vi de poäng Mattias samlat ihop när han rest genom jobbet och bott på hotellkedjan Mariott och har nu ett stort hotellrum med en säng som är mycket skönare än de motellrumssängar vi är vana vid då vi är ute och reser.

Kentucky är främst förknippat med restaurangkedjan KFC (Kentucky Fried Chicken), hästkapplöpning, bourbondestillerier, bluegrass och ett aktivt kyrkoliv. Galopphästar och destillerier ska vi besöka imorgon så därför passade vi idag på att göra ett stopp på ett slags hembygdsområde med en stor lada där gospel- och countrykonserter brukar hållas, Kentucky Hall of Fame Museum (visste du att exempelvis att George Clooney och Johnny Depp kommer ifrån Kentucky?). restauranger, affärer och en gammal kyrka var några av sevärdheterna i området. ´

Hembygdsområdet

- YOU! Get off my property!

Liten gammal kyrka som fortfarande var i bruk

Försöker imitera karismatisk sydstatspastor

Väl framme i Lexington checkade vi in på hotellet och promenerade sedan runt i centrum. Det mesta var stängt eftersom idag är en röd dag, Memorial Day, i USA. Men till slut sprang vi på en trevlig restaurang och bar där vi svalkade oss med drinkar och öl samt åt god mat.

Mattias på restaurangen i Lexington

Dagens sydstatsmat: potatismos med baconbitar och beef briskets i tomatchilisås

Ett shoppingcenter vi gick förbi hade förkortningen VS.
 Inte bara Victoria Secrets som snott Victoria Sundlings initialer!



Roadtrip: Great Smoky Mountains

Mycket bilkörande har det blivit idag, men det får det vara värt för den som vill hinna se mycket på kort tid. Imorse lämnade vi Nashville och körde de ca fyra timmarna österut mot Great Smoky Mountain National Park som delas mellan delstaterna Tennessee och North Carolina. 

Vi inledde besöket med en timmes ridtur i den fina naturen. Tyvärr var det skrittempo som gällde och vi var aldrig uppe på några högre höjder med bra utsikt, men det var trevligt ändå.

På vägen genom nationalparken fanns däremot flera stopp efter vägen med en otroligt fin utsikt.

Förutom vi så bestod parkbesökarna av mestadels motorcyklister (främst HD) eller indier.

På delstatsgränsen fanns den högsta punkten över havet och jag kunde inte motstå frestelsen att "planka" på skylten - med risk för att få påpekat att det är sååå år 2010. 

Utkikstorn

Inte svårt att förstå vart "Great Smoky Mountains" fått sitt namn ifrån

En del vilda djur fick vi se också, men tyvärr inga björnar.

Många mysiga vägtunnlar passerade vi 

Vi är nu på ett motell i Tennessees nordöstra hörn och imorgon är planen att åka vidare mot Lexington, Kentucky och förhoppningsvis få se några galopphästar.