''Gratis'' Personlig tränare

Fördelen med att det nyligen varit Thanksgiving här är att många fortfarande befinner sig i 'Holiday mode" och skippar att gå på gymmet. Igår var vi bara två deltagare på Body Pump, två deltagare på Body Flow och när jag sedan på kvällen for på ett Zumbapass (som åtminstone brukar dra 15 deltagare) var vi återigen bara två. Nästan som att ha en personlig tränare! Zumbainstruktören tog också tillfället i akt att göra lite mer av passet och hade med sig magdanskjolar (sådana där som låter en massa när man rör höfterna) som vi hade på oss under en timmes dansande och rumpskakande.

Behöver jag säga att instruktörerna på mitt gym blev väldigt glada när vi kom tillbaka från vår Ecuadorresa eftersom många av passen som jag brukar gå på hade varit helt utan deltagare medan jag var borta... På mitt gym IKSU i Umeå skulle sånt nog aldrig märkas (enligt VK är IKSU den näst största träningsanläggningen i världen sett till antalet gruppdeltagare på pass).

På tal om träning så berättade instruktören på mina två pass imorse (där jag var enda deltagaren på första passet och sen fick sällskap av en till på det andra passet) att det kommer hållas en tävling här i Tampa Bay imorgon som heter Tough Mudder - en tävling som förflyttar sig mellan olika städer och nu har turen kommit till Tampa. Tydligen går det ut på att utsätta sitt lag på riktigt hårda påfrestningar, ex. springa genom hängande rep som är strömförande och har kontakt med vattnet som man springer i(strömstötar mot alla delar av kroppen inklusive ansiktet), springa på glödande kol, hoppa från höga höjder ner i isbad, dyka i gyttja... listan kan göras lång. Men i slutet av allt detta så får alla som deltar - en gratis öl! (Är ni nyfikna på att veta mer kan ni kolla upp Tough Mudder på youtube).



   

Träning

Jippi! Medan jag varit borta så har vårt gym äntligen blivit klara med utbyggnationerna och börjat hålla Les Mills pass som Bodypump, Body Flow och CXWORX samt Zumba. Känns bra att vara hemma! Igår kickstartade jag med löpning och trappmaskin i 50 min, sedan styrketräning armar, därefter Flexibility Yoga, åkte hem och käkade middag för att sedan återvända till mitt livs första Zumbapass! Någon som haft träningsabstinens mån tro?

En annan bra grej är att mitt årskort på gymmet egentligen går ut i mars, men vi planerar att flytta hem till Sverige först i juni. Jag hade frusit mitt kort medan vi var i Centralamerika, men när jag nu skulle "tina" kortet visade det sig att killen som jobbade i receptionen var från Guatemala, tyckte det var coolt att jag just kom därifrån och la därför på några extra gratismånader på mitt träningskort så det räcker tiden ut... bara att tacka och ta emot! Det här med att springa på extra vänliga och omtänksamma människor verkar hålla i sig :)

Idag testade jag ett för mig nytt pass; BodyFlow, vilket är en blandning mellan pilates, yoga och tai chi. Tyvärr uppskattas det här med gruppträningspass inte lika mycket här i USA som i Sverige och jag var därför den enda deltagaren, men å andra sidan så fick jag mig en timmes privatlektion så det var inte helt fel det heller. Nu ser jag väldigt mycket fram emot denna eftermiddag eftersom min kropp ska få sig en omgång hos massören och kiropraktorn för första gången på fyra veckor. Kan nog vara välbehövligt efter timmar på "Chicken buses" och sporadisk sömn på flygplatsgolv och välanvända våningssängsmadrasser på vandrarhem...  

I en annan del av Tampa

Imorse kände jag och Mattias oss duktiga då vi släpade oss iväg på ett yogapass (ok, passet började 11.30 så vi behövde inte gå upp sådär jättetidigt, men ändå). Dock kändes passet väldigt långt. När vi stod där och gjorde Warrior 2, Lower dog, Crocodile osv tänkte jag mer än en gång det här måste väl vara sista övningen, det måste ju ha gått en timme! Min inbyggda klocka hade rätt. Först efter 90 minuter var passet slut, våra muskler genomarbetade, mindre oviga och mer avslappnade.

På eftermiddagen åkte jag och kompisen Marta för att handla råvaror till en polsk maträtt, golonka gotowana, som hon ska göra nu ikväll och bjuda oss på. Hon hade kollat upp innan på nätet vart i stan råvarorna kunde tänkas finnas och det tog oss till en nordlig del av Tampa som jag aldrig har varit till. Med risk för att låta fördomsfull kändes det som en sån där stadsdel där man ogärna lämnar bilen parkerad utom synhåll, håller hårt i handväskan och undviker att köra in på skumma bakgator. Lite utlandskänsla helt enkelt!

Vi hittade i alla fall den köttaffär vi letade efter och där inhandlades bland annat frysta grisfötter. Därefter åkte vi vidare till en utomhusmarknad för frukt och grönsaker. Personligen föredrar jag att köpa väldoftande och färdigmogna grönsaker och frukter billigt av lokala producenter framför att köpa dem nedkylda och dyrare i mataffärer, så denna marknad besöker jag gärna igen.

Nu är det nedräkning två timmar tills vi får gå över och smaka på vad nu golonka gotowana kan tänkas vara. Grisfötter har jag aldrig testat eftersom det varken ser eller låter särskilt gott, men efter ikväll kanske jag får ändra den uppfattningen? Fortsättning följer...

Min make är en player

Imorse kände jag mig duktig! Masade mig upp kvart i sex för att gå på ett yogapass på gymmet, därefter crosstrainern 30 min och var sedan hemma lagomt till att Mattias vaknade. Välbehövligt gymbesök eftersom dels morgonträning ska vara extra bra och dels för att jag vänt lite på dygnet sista tiden. Nu håller jag tummarna att självdiciplinen håller i sig även kommande onsdagsmorgonar. För i ärlighetens namn så blir man, i alla fall jag, lite bekväm (bekväm som att exempelvis sova extra länge på morgonen) när jag inte har några tider att passa. I princip så har jag tre tidsbestämda saker per vecka. Måndagar är det pilates kl. 18.30, tisdagar är det massage kl. 16.30 och sedan på onsdagar är det pilates igen kl. 18.30. I övrigt har jag inga tider att passa (förutom deadlines på studiefronten förstås).

Maken har mer strukturerade dagar tidsmässigt eftersom han dels sitter i möten och dels förväntas vara anträffbar på telefon och mejl under normala kontorstider. Däremot har han hittat sig ett trevligt kvällsnöje... jag berättade ju tidigare att han vann 260 dollar på Casino när vi var i Las Vegas. Han har nu två kvällar på raken varit på Hard Rock Casino som vi har här i Tampa och båda gångerna kommit hem med 200 dollar! Så 660 dollar i casinovinster på en vecka, inte så illa pinkat va? :)    


Ett av många sätt du kan använda en casinovinst



ALLA amerikaner kan gå ned i spagat och split...

... i alla fall kändes det så på dagens två träningspass på gymmet! I och för sig så har jag inte tränat nu på två månader (först Sverigeresa, sedan besök, sedan vår roadtrip) så jag hade väl inte förväntat mig att min vighet skulle vara i toppform (och i ärlighetens namn är jag inte särskilt vig när jag håller igång och tränar heller). Ändå blev jag förvånad att så gott som alla i salen (förutom undertecknad då) faktiskt fixade både en spagat och split - och mer därtill - när instruktören uppmanade oss att töja allt vi kunde. Bara att inse att jag kanske borde gå på yogapass lite oftare. Haha

Tills vidare får jag väl skylla ifrån mig det hela på en kulturkrock :P. Sverige är ju trots allt landet lagomt där folk tillåts vara medelmåtta, ja till och med uppmuntras till att vara lagoma. Här i USA har jag fått intrycket att det istället handlar om att vinna eller försvinna, inga mellanting uppmuntras. Så ''om du inte presterar i toppen inom det du håller på med bör du göra någonting annat'' - typ. 

Skämt å sido så är denna skillnad mellan mentaliteten i USA och Sverige är någonting jag tänkt på en hel del då det inom många områden; affärslivet, utseendefixeringen, hobbieutövandet..., kan vara ganska uppenbart. Jag har förståelse för det amerikanska tankesättet eftersom det motiverar och pressar människor att faktiskt göra sitt bästa, vilket är bra då det tar tillvara på människors förmågor och kapacitet. Å andra sidan så finns det en stor skara människor som aldrig når toppen, utan kanske är medelmåtta? I Sverige hade det varit helt okej och de hade kunnat känna sig nöjda med sig själva och fortsätta med det de trivdes med. Här upplever jag istället att många ger upp när de inte når toppen och istället slår i botten - vinna eller försvinna med andra ord. Själv är jag starkt präglad av den svenska mentaliteten och bryr mig faktiskt inte om att vara i toppen inom allt, så länge jag tycker att det jag håller på med är roligt eller bra för mig. Men tyvärr drabbar prestationshetsen i USA även barn, vilket märks på det låga antalet barn som håller på med exempelvis knattefotboll - om man jämför deltagandet i Sverige där många barn kan delta enbart för att de tycker att det är kul - även om de inte råkar vara bäst. 

Det var lite lagom-Sverige vs bäst-USA -tankar så här på kvällskvisten...  

What would Jesus wear?

USA är som bekant ett land där religionen har ett starkt fäste, särskilt kristendomen, vilket märks av lite varstans. Men fortfarande kan jag förvånas när religiösa företeelser dyker upp där jag minst anar det! Häromdagen var vi i en souveniraffär. Medan jag gick och kollade bland olika sällskapsspel hittade jag en kartong med texten What would Jesus wear? innehållande en magnetisk Jesusfigur med olika kläder man kunde sätta fast på honom beroende på om han för dagen kände sig som en hipphoppare, Hawaiiskjortaturist eller varför inte pirat? I affären hittade jag också alternativa actionfigurer - bland annat Crazy cat lady från the Simpsons(!)

Jag med den magnetiska klädgarderoben tillhörande Jesus

Irene och Bertil har nu varit här i en vecka. Solande, badande, god mat och vin har fyllt våra dagar. Resterande vecka har vi planer på lite mer shopping, besöka stranden ännu en gång, åka på en guidad båttur här i Tampa samt åka till någon av alla de vingårdar som finns i närheten för lite vinprovning. Mattias åker till Las Vegas redan på lördag i jobb, Irene och Bertil åker till Sverige på tisdag och jag åker till Las Vegas dagen efter för en 6 dagar lång bilsemester, men mer om den en annan dag.

Irene och Bertil tar Det Dagliga Doppet

Själv har jag kommit igång med träningen efter Sverigevistelsens slappande. Imorse blev det 45 minuters morgonpromenad i shape up-skorna (sådana där med rundad sula), spring upp för trapporna tio våningar och därefter 40 längder i poolen (ca en kilometer) och lite styrketränande med vattenvikter för armarna därefter. Styrka och kondition är verkligen en färskvara, liksom vighet! Men jag ska försöka ta tillvara på den morgonpigghet jag fortfarande har kvar efter tidszonsbytet från Sverige, då jag fortfarande vaknar av mig själv vid 7-tiden på morgonen, vilket ger mig tid att gå ut på morgonpromenad innan det hinner att bli för varmt.

Det finns nog risk för träningsvärk imorgon och just därför passar det alldeles ypperligt att jag och Mattias idag återupptar våra veckomassagetider... de har varit efterlängtade!

Floridas mest hatade kvinna just nu

Den största snackisen här i USA, på tv/twitter/gymmet/mataffären... är idag utan tvekan domen mot Casey Anthony - en nu 25-årig kvinna från Orlando som anklagats för att ha mördat sin tvååriga dotter, men som idag efter en månads juryöverläggning går fri. Det är svårt att förstå hur STOR denna rättegång varit och hur många människor som engagerat sig. Men tydligen har den varit en av USAs mest uppmärksammande med männskor campandes utanför domstolsbygganden och jämförts med fallet OJ Simpson - som 1994 gick också gick fri från mordanklagelser till mångas förvåning.

Den döda dottern och hennes mordanklagade, men nu friade mamma

Fallet i korthet:
Casey hade flera gånger inför vänner uttryckt att hon inte ville ha sin dotter. Hon bodde till en början hos sina föräldrar, men flyttade sedan till ett eget boende. Mormodern försökte få träffa sitt barnbarn, men fick hela tiden bortförklaringar. Efter en månad uppdagades det att barnbarnet hade varit försvunnet i en månad och hittades i död ett skogsparti utan att mamman Casey ens hade anmält att hon var försvunnen. På Caseys dator hittades flera sökningar på nackskador, vapen och kloroform (som även fanns i hemmet) och i hennes bil hittade spår som kunde komma från en död människa. Kloroformen som hittades i hemmet förklarade Casey med att hon några gånger hade sövt sin dotter då hon skulle ut och parta. Casey har dessutom ändrat sin historia flera gånger och ljugit för rätten. Därför var förvåningen stor då juryn efter en lång överläggning frikände denna kvinna - förmodligen mest hatad i USA idag.

Jag tycker detta fall är intressant ur flera aspekter. För det första tänker jag på den oerhörda pressen som juryn (som består av vanliga människor utan juridisk kunskap) hade på sig - att antingen ge en kvinna dödsstraff (eller i bästa fall 25 års fängelse utan benådning) eller helt fria henne. Vilket ansvar att ta för dessa vanliga civilister! För det andra förvånas jag av att denna kvinna bara dömdes för mened och inte för åtminstone vanvård av sitt barn. Är det ingen som tycker att det är fel att söva sitt barn med kloroform eller låta bli att anmäla om ens tvååring är försvunnen i flera veckor (under denna tid var hon istället ute och festade mycket och nämnde inte för någon att hennes dotter var borta)? För det tredje tänker jag på hur svårt det kommer vara för denna hatade kvinna att bygga upp ett vanligt liv utan att någon ur den stora massan som hatar henne 'gör en Dexter' och 'fixar bort' henne. För det fjärde ställer jag mig frågan om domen hade blivit annorlunda om denna kvinna hade haft en annan hudfärg än vit...

Men medan jag pumpade biceps på ett gympass och lyssnade på skvaller från de andra deltagarna om denna hatade Casey Anthony unnade sig Mattias ett konsertbesök nere på NHL-arenan. Mötley Crüe och Poison gästar nämligen Tampa ikväll! Hur konserten var får ni uppdatering om imorgon eftersom den fortfarande pågår.


Vi har föresten bokat en resa också som vi åker iväg på om en vecka, men mer om det imorgon...

Två krigare med träningsvärk

Warrior one! Warrior two! Don't forget to exhale! Be a kobra! Now the triangle and look up in the sky!...

Igår testade vi yoga för första gången, efter att först ha kört ett annat träningspass med fokus på ben och mage. Sammanfattningsvis var passet över förväntan och vi kommer definitivt gå igen, men det kändes av i kroppen nu på morgonen (eller om det var det andra passet vi körde). Hursomhelst har vi vår veckomassage som vi ska gå på i eftermiddag så då får de knåda till våra ömma muskler.

Olika yogapositioner

För övrigt råder det hockeyfeber här i Tampa! Tampas eget NHL-lag Tampa Bay Lightnings har det gått riktigt bra för på sista tiden vilket gjort att till och med den annars så hockeyointresserade Maken följer matchresultaten med spänning. Vårt poolområde är också skrämmande tomt de timmarna som hockey visas på tv, vilket jag tar som ett tecken på att denna hockeyfeber tycks ha drabbat de allra flesta...

Morgonhurtig

Idag var jag hurtig och började dagen med att springa en timme nere på gymmet innan frukost. Jag önskar att jag hade den träningsdiciplinen lite oftare, men istället brukar det mest bli kvällsträning. Resten av dagen har jag pluggat. Hängde hemma hos vår kompis Steve igår som bjöd mig på middag, så det skolarbete jag inte fick gjort igårkväll har jag fått gjort nu. Mattias är föresten fortfarande i Chicago och kommer vara där till och med torsdagkväll, själv sitter jag och filar på en roadtrip till helgen som jag hoppas att han har ork att åka på... :)

Pratade föresten med pappa för en stund sedan som berättade att han och vår hund Kajsa åkt tåg ner till Norrköping och nu var framme. Resan hade gått bra, även om Kajsa tyckte att det där med rulltrappor inte var någon hit (kan tänka mig att de är ungefär lika otäcka för en hund som hissarna som ständigt rör sig på sjukhuset kan upplevas av många människor). Summa sumarum är nog Kajsa det jag saknar mest i Sverige... Kaffe, Friscomål från Max, miljötänk, allmänbildade människor och lösviktsgodis i all ära, men Kajsa har en speciell plats i Svenska Floridafruns hjärta!

Finaste Kajsa

Beach 2011

Sådär ja! Då har jag förhoppningsvis kommit igång med tränandet igen. Visst är det kul med besök och fem kilo godis från Sverige, men det är bara att inse faktum. Träningen blir lätt lidande sådana gånger och förkylningen jag drog på mig tidigare gjorde inte saken bättre... Men jag kände mig faktiskt riktigt motiverad ikväll på gymmet då jag först gick på bandet och sen deltog i en pilatesklass.

Så nu är det bara att slita sig från den snart tomma godisskålen och masa sig till gymmet. Dagligen! Nackdelen med att bo i Florida är ju trots allt att Beach 2011 börjar redan i mars!