Hockeykväll med en touch av alligatormöte

Igår fick vi finfrämmande från Sveriges bästa landsända! Det var min moster Sofie, hennes vän Sofia, Sofias man Stig och deras två barn Filip och Alexander som kom och hälsade på från sin Orlandovistelse. De hade redan hunnit med de flesta nöjesparkerna och nu är jag och Mattias återigen peppade för lite berg-oc-dalbaneåkande snart igen! Våra årskort på Busch Gardens och Sea World har tyvärr gått ut, men i någon månad till kan vi i alla fall gå på Universal Studios temaparker! Och turligt nog så finns en del av mina favoritåkattraktioner där så kanske blir det en sväng till helgen... 

Efter en typisk amerikansk middag (kletiga revbensspjäll, kyckling, fritterad potatis och coleslaw) promenerade Stig, Alexander och Mattias iväg till Tampa Bay Times Forum för att se NHL-hockeymatchen mellan Tampa Bay Lightnings och Boston. Tampa vann stort med 6-1 och återfick sin stolthet från förra årets nederlag.

Min moster Sofie och jag hemma hos oss



Mattias och Stig vilar upp sig efter en NHL-match

 Medan de andra var på hockeymatchen tog vi tjejer och Filip oss en kvällspromenad här i Tampa och kollade på promenaden lite på konstverk, lyxbåtar, turiststråken osv. Det är fortfarande lite kvällskallt här, ca 23 grader, men det gick att härda ut.

Tampa by night

Vi hittade diverse skrotkonstverk under vår kvällspromenad

Vi gick förbi en alligator som Filip satte på plats. Blivande Steve Irwin?

Idag åkte våra gäster ut till Clearwater Beach. Åh vad jag hade viljat haka på! Men det går som sagt inte att hinna med allt... så idag har jag pluggat och kvällen kommer bestå i att hjälpa en kompis, som ska flytta till Chicago, att packa.

NHL-kväll

I förrgår var en ovanlig dag. Jag bevittnade ett sportevenemang! NHL-säsongen har dragit igång och Philadelphia Flyers mötte Tampa Bay Lightnings. Mina hockeykunskaper är som sagt väldigt begränsade (kan det måhända bero på mitt obefintliga intresse?) men jag är å andra sidan väldigt social så när några kompisar föreslog Hockeykväll hakade jag på. Mattias valde dock att stanna hemma och umgås med teven på tu man hand (läs: kollade på bilprogram och Househunters NY & LA).

Biljetterna kostar i vanliga fall $40-300 så därför blev vi riktigt glada då vi lyckades köpa biljetter för $23/styck av en kille som sålde utanför området. Matchen slutade 2-1 till Tampa efter förlängning och därefter följde några timmars barhoppande tills de stängde vid 24-tiden. 

Jag och Marta



Tampa Lightning vs Philadelphia Flyers

Eftersom barerna stängde så tidigt (vardagsöppettider) så tog Andy oss vidare till det vinotek som han jobbar på till vardags och har nycklar till även efter stängning. Där blev det gratis provsmakning av många fina viner och jag hittade en och annan ny favorit bland kranarna.  


Andy hade en mycket användbar nyckelknippa

 

JP bakom disken inne på Wine Design

Att gå på hockey (och andra idrottsevenemang) här i USA är, som jag nämnt tidigare, lite annorlunda mot att göra det i Sverige. Förutom den väletablerade cheerleadinggrejen istället för en hejjarklack bland supportrarna så handlar väldigt mycket om det militära och patriotism. Varje match inleds med nationalsången och därefter så kommer återkommande under matchen filminspelningar med spelarna som skickar olika hälsningar och tacktal till såväl de amerikanska soldater som krigar runtom i världen som veteraner och även poliser som befinner sig på hemmaplan. Ett 'moment of silence' för stupade soldater hör till liksom att alla som har (haft) med det militära att göra får resa sig upp och applåderas av publiken samtidigt som kameror zoomar in dem i tur och ordning.

Men det som förvånade mig var under början av matchen då nationalsången skulle sjungas.Ut på planen kom några män i arméuniformer bärandes på fem flaggor: den amerikanska, den kanadensiska OCH den svenska, norska och danska! Jag frågade JP, som jobbar som marinsoldat sedan några år tillbaka och just kommit hem från Afghanistan,  varför de skandinaviska flaggorna bars ut på isen? Han förklarade att USA hade ett omfattande militärt samarbete (inom något område som jag inte kommer ihåg) med just de länder vars flaggor var på isen och därför ville hedra och tacka dem. Där ser man!

Floridas mest hatade kvinna just nu

Den största snackisen här i USA, på tv/twitter/gymmet/mataffären... är idag utan tvekan domen mot Casey Anthony - en nu 25-årig kvinna från Orlando som anklagats för att ha mördat sin tvååriga dotter, men som idag efter en månads juryöverläggning går fri. Det är svårt att förstå hur STOR denna rättegång varit och hur många människor som engagerat sig. Men tydligen har den varit en av USAs mest uppmärksammande med männskor campandes utanför domstolsbygganden och jämförts med fallet OJ Simpson - som 1994 gick också gick fri från mordanklagelser till mångas förvåning.

Den döda dottern och hennes mordanklagade, men nu friade mamma

Fallet i korthet:
Casey hade flera gånger inför vänner uttryckt att hon inte ville ha sin dotter. Hon bodde till en början hos sina föräldrar, men flyttade sedan till ett eget boende. Mormodern försökte få träffa sitt barnbarn, men fick hela tiden bortförklaringar. Efter en månad uppdagades det att barnbarnet hade varit försvunnet i en månad och hittades i död ett skogsparti utan att mamman Casey ens hade anmält att hon var försvunnen. På Caseys dator hittades flera sökningar på nackskador, vapen och kloroform (som även fanns i hemmet) och i hennes bil hittade spår som kunde komma från en död människa. Kloroformen som hittades i hemmet förklarade Casey med att hon några gånger hade sövt sin dotter då hon skulle ut och parta. Casey har dessutom ändrat sin historia flera gånger och ljugit för rätten. Därför var förvåningen stor då juryn efter en lång överläggning frikände denna kvinna - förmodligen mest hatad i USA idag.

Jag tycker detta fall är intressant ur flera aspekter. För det första tänker jag på den oerhörda pressen som juryn (som består av vanliga människor utan juridisk kunskap) hade på sig - att antingen ge en kvinna dödsstraff (eller i bästa fall 25 års fängelse utan benådning) eller helt fria henne. Vilket ansvar att ta för dessa vanliga civilister! För det andra förvånas jag av att denna kvinna bara dömdes för mened och inte för åtminstone vanvård av sitt barn. Är det ingen som tycker att det är fel att söva sitt barn med kloroform eller låta bli att anmäla om ens tvååring är försvunnen i flera veckor (under denna tid var hon istället ute och festade mycket och nämnde inte för någon att hennes dotter var borta)? För det tredje tänker jag på hur svårt det kommer vara för denna hatade kvinna att bygga upp ett vanligt liv utan att någon ur den stora massan som hatar henne 'gör en Dexter' och 'fixar bort' henne. För det fjärde ställer jag mig frågan om domen hade blivit annorlunda om denna kvinna hade haft en annan hudfärg än vit...

Men medan jag pumpade biceps på ett gympass och lyssnade på skvaller från de andra deltagarna om denna hatade Casey Anthony unnade sig Mattias ett konsertbesök nere på NHL-arenan. Mötley Crüe och Poison gästar nämligen Tampa ikväll! Hur konserten var får ni uppdatering om imorgon eftersom den fortfarande pågår.


Vi har föresten bokat en resa också som vi åker iväg på om en vecka, men mer om det imorgon...

Kamelkapplöpning i Sverige?

Igår var det kanske den näst största hockeydagen i USA eftersom Tampa Bay Lightnings, vars arena vi kan se från vår balkong, och Boston möttes för att göra upp vilket lag som skulle gå vidare till Stanley Cup finalen. Själv var vi hemma hos en kompis och kollade på matchen som tyvärr, efter mycket action, slutade med 1-0 till Boston. Idag är en sorgedag i Tampa med andra ord.

Ganska intressant ändå att Florida, som aldrig har frusna vattendrag och således aldrig haft någon naturlig inkörsport till ens skridskoåkning, har ett NHL-lag! I och för sig är de allra flesta spelarna importerade, bland annat två från Sverige, men ändå... Det är också fascinerande att så många följer och är engagerade i ishockeyn eftersom sporten aldrig, privat och aktivt, har varit en del av någons liv. Lite som om kamelkapplöpning i öknen skulle vara en stor sport i Sverige, trots att vi varken har öknar eller kameler, precis som Florida saknar isar och spelare.

...Det kanske skulle vara något?

Två krigare med träningsvärk

Warrior one! Warrior two! Don't forget to exhale! Be a kobra! Now the triangle and look up in the sky!...

Igår testade vi yoga för första gången, efter att först ha kört ett annat träningspass med fokus på ben och mage. Sammanfattningsvis var passet över förväntan och vi kommer definitivt gå igen, men det kändes av i kroppen nu på morgonen (eller om det var det andra passet vi körde). Hursomhelst har vi vår veckomassage som vi ska gå på i eftermiddag så då får de knåda till våra ömma muskler.

Olika yogapositioner

För övrigt råder det hockeyfeber här i Tampa! Tampas eget NHL-lag Tampa Bay Lightnings har det gått riktigt bra för på sista tiden vilket gjort att till och med den annars så hockeyointresserade Maken följer matchresultaten med spänning. Vårt poolområde är också skrämmande tomt de timmarna som hockey visas på tv, vilket jag tar som ett tecken på att denna hockeyfeber tycks ha drabbat de allra flesta...