Vancouver - Staden utan logik

På lördag morgon åker pappa och Sebastian hem mot Sverige. Jag och Mattias kommer också sätta oss på ett plan, men med slutdestinationen Vancouver i Kanada - en resa jag sett fram emot! Efter några dagar där åker vi sedan vidare mot Seattle i USAs nordvästra hörn. Hittills har jag förknippat Vancouver med vacker natur och hockey, men det kanske är dags att lägga in 'sönderslagen stad' i beskrivningen? För er som följt nyheterna har ni nog inte undgått att Vancouver igår kväll förlorade mot Boston med 0-4 i Stanley Cup finalen (Boston som för övrigt Tampa förlorade finalplatsen till). Vancouverbornas reaktion blev att vandalisera sin egen stad efter förlusten!

Vancouver igår kväll

Stanna upp ett tag! Hur resonerar de och var finns logiken?

"Vårt lag kunde inte vinna över Boston och därför ska vi slå sönder vår egen stad!"

"Vi är så arga på Bostonborna så därför ska vi slå sönder skyltfönstren för Vancouvernäringsidkare och plundra deras affärer!"

"Vi fick spö i hockey av Boston, därför ska vi spöa våra grannar, polisen och andra Vancouverbor"

Näe, jag kan inte heller se logiken. Dock skrämmande att en hockeyfinalsförlust kan förvandla vanligtvis helt vanliga människor till galna monster som slår sönder och förstör allt i sin väg. Men förhoppningsvis och troligtvis är det hela över när vi landar där på lördag.

Kamelkapplöpning i Sverige?

Igår var det kanske den näst största hockeydagen i USA eftersom Tampa Bay Lightnings, vars arena vi kan se från vår balkong, och Boston möttes för att göra upp vilket lag som skulle gå vidare till Stanley Cup finalen. Själv var vi hemma hos en kompis och kollade på matchen som tyvärr, efter mycket action, slutade med 1-0 till Boston. Idag är en sorgedag i Tampa med andra ord.

Ganska intressant ändå att Florida, som aldrig har frusna vattendrag och således aldrig haft någon naturlig inkörsport till ens skridskoåkning, har ett NHL-lag! I och för sig är de allra flesta spelarna importerade, bland annat två från Sverige, men ändå... Det är också fascinerande att så många följer och är engagerade i ishockeyn eftersom sporten aldrig, privat och aktivt, har varit en del av någons liv. Lite som om kamelkapplöpning i öknen skulle vara en stor sport i Sverige, trots att vi varken har öknar eller kameler, precis som Florida saknar isar och spelare.

...Det kanske skulle vara något?