Otursförföljda i Honduras

Vi har nu varit i Honduras i tre dagar. Under bussfärden från Antigua till gränsen och staden var vägen bitvis svår att ta sig fram på eftersom stora jordskred med medföljande träd och stora stenar hade täckt vägen.Jag läste för övrigt på Aftonbladet att det häftiga regnovädret orsakat flera dödsfall, däribland 19 människor i Guatemala.

Efter en problemfri gränsövergång hoppade vi av i den lilla staden Copan och tog in på ett hostel. Orten är känd för sina mayaruiner, men eftersom vi inte ville stressa bestämde oss för att se dem följande dag... Det visade sig vara ett misstag! På eftermiddagen gick nämligen ursprungsbefolkningen ut i protest och belägrade ruinområdet för att sätta ekonomiskt tryck på staten. Protesten pågick fortfarande när vi lämnade staden och vi såg därför aldrig ruinerna (att chansa och tränga sig förbi de mancheteförsedda männen kändes inte som ett alternativ). Däremot for vi ut på en jättetrevlig ridtur i 4 timmar som bjöd på vacker natur, indianby, arkeologiska sevärdheter och, så klart, upplevelsen att galoppera med de snälla hästarna efter slingrande bergsstigar. Susanne, som inte ridit så mycket tidigare 'fattade snabbt galoppen' och var riktigt duktig!

Tidigt imorse tog vi en buss till staden San Pedro Sula där vi sedan bytte till en buss mot atlantstaden La Ceiba. Resan tog ca 7 timmar och det var nästan bara hondurianer på bussen, vilket var kul då det annars är lätt hänt att man ständigt är omgiven av andra turister. I La Ceiba åkte vi på ett ordentligt regnoväder, fick till slut en taxi som tog oss på en vansinnesfärd via de översvämmade gatorna till hamnen varifrån vi tog en färja till den karibiska ön Roatan som vi nu befinner oss på. När vi kom fram till vårt boende gick Susanne för att leta efter personalen. Hon gick då förbi en skadad och bunden hund som förmodligen kände sig trängd och därför högg henne i benet. Det gick dock bra eftersom den inte bet igenom huden.

Imorgon är planen sol, bad och snorkling på denna paradisö!

Ridtur

Igår var det tänkt att Mattias syster Agneta med familj skulle komma hit, men på grund av tekniskt fel med flyget från Stockholm tvingades de stanna i Stockholm ett extra dygn och sedan flyga från Köpenhamn. Vet själv hur frustrerande och långa timmarna blir när man ställt in sig på att åka och sen blir det inte av! Men de har i alla fall äntligen kommit iväg idag och ikväll åker jag och Mattias och möter upp dem på flygplatsen! :)

Imorse åkte jag och Mattias till ett kontor som ger rådgivning vid deklarering. Skattesystemet i USA är verkligen mycket krångligare än det i Sverige och det blir INTE bättre då man dessutom har inkomst från två länder under ett kalenderår. Jag blev också olyckligt medveten om att jag inte alls behärskar engelska språket obehindrat då det där ekonomiska byråkratspråket hade en hel del svårbegripliga ord!

Väl hemma hade jag fått ett sms:
Steve - Up for adventures today? No sandals! See you in 30 min...

Det visade sig att han hade hittat en mexikansk bondgård lite öster om Tampa som hade hästar! Så efter en god lunch blev det en timmes hästturridning ute i naturen och jag fick även öva lite spanska då var mexikanske guide inte kunde så mycket engelska.

Skakigt kort som Steve tog med sin mobil under ridturen