Från Duo till Berusad Orkester

Gårdagskvällen tillbringades ute i Tampas nattliv med några kompisar. Först en sväng förbi Wine Design där vi hade vinprovning med Andy - som kvällen till ära hade en tand utslagen  - och sedan vidare till South Tampas bargator.



Andys tandlösa redneck-look. Så kan det gå om man spelar hockey.

 

Vinkännaren Prashant - som tyvärr flyttar från Tampa imorgon

Idag pågick en stor tävling i Tampa och 1000-tals deltagare var utklädda i olika lagkostymer och tog sig runt i centrum på olika uppdrag. Om någon av er har sett tv-programmet The Amazing Race så vet ni ungefär vad det handlar om. Jag och Mattias deltog dock bara som åskådare från vår balkong, men på eftermiddagen gick jag däremot ner till Channelside Mall där några av mina kompisar, som hade deltagit i tävlingen, återhämtade sig. Därefter var det dags för favoritbaren Pourhouse's tvåårsjubileum. Vi var där på deras ettårsjubileum förra året och Mattias vann då ölglas i ett lotteri, men denna gång kom vi försent för de olika jubileumsaktiviteterna och avnjöt istället god mexikansk mat tillsammans med Mark, Shaun och några andra kompisar på uteserveringen. Senare på kvällen var det dags för Rise of the Fenix att hålla spelning. Men ryktet hade spritt sig och många ville vara med och spela Rockband  hemma hos Mark så duon Rise of the Fenix växte sig till en onykter orkester. Själv stannade jag hemma och njöd av en god bok jag nyligen köpt, Shantaram.

Om några timmar åker vi till flygplatsen och hämtar upp efterlängtade Helen och Anders som ska hälsa på oss. Det ser vi fram emot!

Bad boys

Många av er hemma i Sverige har säkert sett tv-programmet Cops där de arresterar folk på gatan till tonerna av Inner Circle's "Bad Boys". I lördags då jag var ute och festade med några kompisar i Ybor (de gamla latino- och cigarrkvarteren i Tampa) fick jag faktiskt se en kille tas av polisen på öppen gata, handfängslas med händerna bakom ryggen, kroppsvisiteras stående mot motorhuven, ta emot lite övervåld från poliserna för att sedan artigt knuffas in i polisbilen. Jag har ingen aning om vad killen hade gjort, men det komiska med hela situationen var just det att de flesta runtikring som såg händelsen spontant började nynna på Bad Boys-låten så synkroniserat att hela situationen kändes lite som en filmmusikal där ett tag. Haha!

Men Bad Boys finns även här i stadsdelen Channelside där vi bor, och Mattias har visat sig vara en av dem! Igår hade han en spelning med sitt band Rise of the Fenix (läs: spelade tv-spelet Rockband hemma hos Mark) och samtliga bandmedlemmar hade tagit ansvar innan för att inte störa grannarna genom att köra musiken genom Bose-hörlurar, täcka för dörrspringor med handdukar och provlyssna på varandra från korridoren och balkongen (detta eftersom de tidigare fått en varning för att de levde om för mycket). Men vad hjälpte det? När Mattias senare på kvällen skulle gå hem mötte han och Mark en av vakterna i huset och frågade om det hade varit en lugn kväll. Vakten svarade då att grannar hade klagat på att någon spelat trummor i huset i flera timmar och han försökte nu lista ut var ljudet hade kommit ifrån! Bassisten Mark och trummisen Mattias visste naturligtvis iiiiiingenting och skyndade snabbt vidare. Bad Boys, bad boys. Whatcha gonna do? Whatcha gonna do when the guard finds you?  

Mattias - Rockstjärnan!

Efter en god middag tillsammans här hemma har Mattias nu promenerat hem till kompisen Mark för att spela Rockband. Det som började som en festunderhållning har nu gått över till blodigt allvar. Kl. 19 måste Mattias vara där så att de hinner rigga upp utrustningen, testa ljudet och värma upp inför deras Gig som börjar en timme senare i Marks vardagsrum (Men för att inte störa grannarna kommer konserten ges med hörlurar).

För någon vecka sedan hade Mark åkt runt på olika el-affärer för att köpa några kablar som Mattias insisterade på att de behövde. När personalen inte kunde hjälpa Mark blev han upprörd, förklarade för dem att han var the f*cking Manager för en rockstjärna och att Mr. Mattias skulle bli jävligt förbannad om han inte fick sina kablar! Haha! De är för roliga... Men jag får väl vara observant på om gränsen mellan fantasivärlden och verkligheten börjar bli för suddig? Jag tror att eventuellt Mark kan vara i riskzonen där...

Här kommer en bild från ett gig från förra året - innan de blev stora!

Det blir föresten Rock för mig ikväll också, men istället för ett gig i Marks vardagsrum drar jag mig ner till en av parkerna i centrum för att möta upp några kompisar och njuta av gratis livemusiken på det månliga Rock the Park evenemanget.

Det är på Grand Central som det händer

Gårdagens chililunch var god och det var kul att träffa och umgås med många av våra grannar. John, han som ska öppna den mexikanska restaurangen jag berättade om i förra inlägget, hade också gjort en mac n' cheese som var riktigt god! Har bara testat denna "nationalrätt" en gång tidigare och var då inte särskilt imponerad, men tydligen går det att få till riktigt god mat av fem sorters ostar, pasta och ströbröd (särskilt för den som jobbat som kock i flera år).

På festen var också den arkitekt som varit med och ritat restaurangen. Han berättade att det kommer hända mycket i vår byggnad, som heter Grand Central, månaderna framöver! Utbyggnaden av gymmet har ju som sagt nyligen blivit klart, om två veckor öppnar dels ett café och dels den mexikanska restaurangen, vid jul kommer ett SPA och nagelsalong öppna och i februari börjar matvarukedjan Publix sätta upp sin affär. Äntligen händer det något! Synd bara att vi flyttat härifrån då, men å andra sidan rör det sig bara om tre kvarter så vi kommer kunna dra nytta av allt det nya ändå. När jag tänker efter så känns vår byggnad lite som ett kryssningsfartyg. Vi har (snart) tillgång till boende, SPA-salong, mataffär, kemtvätt, två gym, två pooler, två bubbelpooler, ett klubbhus, en bar, ett café och en restaurang utan att ens behöva lämna byggnaden! (och på det jobbar/pluggar vi båda hemifrån...) Ersforsen hemma i Umeå kommer definitivt kännas annorlunda nu efter vi vant oss vid att allt är så nära och lättillgängligt!

På kvällen tog vi i alla fall oss en biltur, lämnade Grand Central och åkte hem till vår f d granne Brenda som köpt ett hus i norra Tampa. Där bjöds det på grillat, Mark drog fram tv-spelet Rockband och i övrigt degade vi framför teven framför ett tv-program om bimbotjejer i Miami som inte kunde få en pojkvän eftersom de enligt programledaren hade orimliga krav och de gick därför en "bli-mer-tilltalande-som-person-även-på-insidan-kurs under mycket gråt. "Kvalitets-tv" på hög nivå.