Tacksamhet från en officiell utvandrare

Det har varit fullt upp sedan jag skrev sist. Både jag och Mattias har börjat jobba, det har tagit tid med alla 'flytta hem'-bestyr och vår valp Mira har krävt sin tårtbit av vår uppmärksamhet. Kan inte fatta att vi redan har varit hemma i åtta dagar! Så vad tänkte jag blogga om idag? Svensk vänlighet!

För att göra en lång historia kort så är vi ännu inte folkbokförda i Sverige vilket betyder att vi står som ''utvandrade'' i diverse system vilket i sin tur betyder att vi inte ''finns''. På grund av ögoninfektionen jag fick i USA har jag behövt besöka svensk sjukvård för uppföljnng. Eftersom jag stod som utvandrad i deras system hade jag inte rätt till sjukvård på samma villkor som andra svenskar och läkarbesöket skulle därför kosta närmare tusen kronor. Jag förklarade situationen och receptionisten fölängde då datumet på fakturan och sa åt mig att inte betala den, utan komma in och få den riven - och besöket gratis - så fort min folkbokföring hade gått igenom. Vilken service och välvilja att hjälpa mig runt systemet!

Jag träffade en läkare på vårdcentralen som gav mig en remiss till ögonkliniken. Fem dagar senare mejlade han mig för att höra av sig och kolla att jag hade fått en tid inom en rimlig framtid och så vidare samt erbjöd sig att påskynda det i annat fall. Wow! Vilken läkare hör av sig till sina patienter flera dagar senare efter ett läkarbesök bara för att kolla av allt är till belåtenhet?

Väl på Skatteverket fick jag veta att jag och Mattias behövde vara där samtidigt samt ha med våra pass för att kunna folkbokföra oss samt att det skulle ta två till sex veckor att få det godkänt. Mattias har varit i Tyskland genom jobbet nästan hela veckan så jag var där själv. Hon gick då med på att låta mig skriva på papperen åt oss båda, att Mattias får komma in själv senare och legitimera sig så att hon sedan kan skicka in vår ansökan. Inte riktigt tillåtet, men besparar oss mycket tid och bök. Ingen myndighet i USA skulle vara så tillmötesgående med något som egentligen inte är deras problem!

Så på tal om att Mattias varit i Tyskland. Idag upptäckte jag tre missade samtal, ett sms och ett mobilsvar från ett okänt nummer. det visade sig vara en av flygvärdinnorna på hans Frankfurt till Stockholm-flyg som hade upptäckt att han hade glömt sin datorväska ombord. Istället för att låta städet ta hand om den och få den ett dygn senare så hade hon engagerat sig privat; tagit hand om väskan, via Mattias pass sökt upp mitt telefonnummer på eniro.se samt ropat ut hans namn på inrikesterminalen. Tack vare henne kunde Mattias få sin väska innan han steg på nästa plan mot Umeå.

Därutöver har mina kollegor gett mig ett varmt mottagande tillbaka på jobbet, våran familj har hjälp oss mycket med husbestyr, hundvaktande och utlåning av bil. Det är sådan här extra vänlighet och omtänksamhet som gör att man trivs och känner oss hemma. Och jag och Mattias har inte ångrat för en sekund att vi flyttat tillbaka!

Världen är full av fina och omtänksamma människor. Många av dem finns i Sverige.