Det sista ni hör från Svenska Floridafrun

Jag vill passa på att tacka för att ni följt bloggen under mitt nästan tvååriga liv som svensk floridafru och distansstudent. Det har verkligen varit jättekul med all positiv feedback jag fått för mitt bloggande! Jag hoppas att jag kunnat inspirera många av er läsare med mina resor och upplevelser.

Poolplugg, Bahamas

Staden Tampa kommer alltid ha en speciell plats i mitt hjärta. Snabbt kändes den som hemma och varje gång vi var ute på resande fot och började se skyskraporna antingen från flyget eller motorvägen på hemvägen så kände jag mig varm inombords. Förhoppningsvis får vi återse staden igen någon gång i framtiden... 

Tampa skyline!

Om du som läser hittat hit för att du planerar en resa till Florida så hjälper jag gärna till med tips och idéer i den mån jag kan! Mejla mig i så fall dina frågor genom att klicka här.



Make och Floridafru i Key West

Ha det gott! /Svenska Floridafrun

det är inte bara du...

... som följt bloggen. Så nedan tänkte jag redovisa lite statistik om er läsare som kanske kan vara kul att veta.

Under de två år som jag skrivit aktivt har antalet läsare legat mellan 80 och 120 per dag. den vanligaste sökvägen har varit google och enligt blogger-statistiken verkar många ha hittat till min blogg när de av en tillfällighet har googlat ord som jordens undergång 12 maj, orkanen Debbie, tollare och lyxvillor Florida. Men det allra vanligaste sökordet har naturligtvis varit olika varianter och kombinationer av Svenska Floridafrun. Näst efter Google har många hittat till min blogg via min kusinsambo Marias blogg och på tredje plats i länkningsstatistiken har vi Facebook. Lite otippat så har vi på fjärde plats en rysk hemsida som jag aldrig blir klok på. Däremot är ryssarna (eller kanske svenskar som bor i Ryssland) på tredje plats efter Sverige och USA i antalet läsare. Nedan ser ni några andra länder som jag haft regelbundna läsare från, jättekul! Även om jag måste erkänna att jag ju blir lite nyfiken på vilka alla ni är runtom i världen... ;)

Statistiken ovan redovisar bara de tio första länderna utifrån antalet sidvyer, men på dessa två år har det klickats in från 40+ olika länder! Jag gissar att det övervägade handlar om utlandsboende eller resande svenskar, så jag är glad att jag kunnat inspirera er med vår resa och utlandsboende. Om du som läser detta själv bor utomlands och bloggar får du gärna länka så jag får mig lite läsning och respepp.

Åh vad jag blir ressugen av att prata om andra länder. Jag har ju varit hemma i en månad nu... kanske dags att börja kolla på resor ändå? Någon weekend till en europeisk storstad? Passa på att åka till Mellanöstern nu när flygresorna är billiga dit? (Förvisso på grund av den olidligt varma sommaren där och oroligheterna i visa områden, men ändå!) 

Ett inlägg kvar till 500... 

Akta dig för Debbie

Visst saknar vi vädret i Florida, men just såhär års slår den svenska sommaren orkansäsongen i Florida med gnu-längder! På Facebook har jag på många Floridakompisars sidor de senaste dagarna kunnat följa bilder från kaoset och översvämningarna som den senaste orkanen, Debbie, orsakat. Som tur är så var det aldrig någon orkan som direkt träffade den delen av Tampa vi bodde i, men även att befinna sig i orkanens utkant var märktbart med en svart himmel, stormar, flygande föremål i luften som gjorde att man helst höll sig själv och bilen inomhus samt hemska regnoväder med översvämmade gator som följd.

Bayshore Blvd, Tampa i vanliga fall

Samma blvd, men efter att Debbie dragit förbi

Som ni ser på bilden ovan så har vår del av Tampa detta år fått smaka på vädrets makter så det räcker och blir över! Vi bodde ca en kilometer från vart bilden är tagen, två gator ifrån havsviken Tampa Bay.

Jag och Mattias brukar skämtsamt säga att vi är "nästan-människor" och det stämmer nog ganska bra! När vi åkte till ön Zanzibar, Tanzania, så kom vi två dagar efter en kraftig undervattensjordbävning, på vår smekmånad i Karibien så fick grannön vulkanutbrott och utrymdes delvis (allt vi drabbades av var ett smärre askregn), jag och Susanne lämnade den honduriska ön Roatan en dag innan en orkan svepte över den lilla ön, I Ecuador för ett halvår sedan kände jag och Mattias av ett litet jordsskalv som mest var exotiskt, men några dagar efter att vi hade åkt kom några ordentliga jordbävningar som gjorde stor skada... ja exemplen är många på hur varit nära vädrets makter, men ändå alltid sluppit.
Dock är Floridas orkansäsong snabbt glömt och tyvärr kommer jag nog sakna Florran-vädret igen så snart sommaren är över i Sverige... men än finns det många veckor kvar att njuta av!

SVENSK midsommar!

Det är någonting med midsommar. Den kan bara firas ordentligt i Sverige! Förra året tillbringade jag och Mattias midsommarhelgen på en kryssningsbåt och Bahamas. Visst var det väl trevligt, men hemma ÄR bäst!

Årets midsommar blev faktiskt sådär sommaridyliskt som det brukar vara i svenska filmer med perfekt väder, båtliv, klipphällar på öar, god mat, härliga människor och lite lekar. Vi firade tillsammans med kompisarna Lisa och Fredrik samt Lisas syster Sara hemma hos Saras kille Peter ute i Hörnefors. Han tog oss ut med båt till ön Norrbyskär där vi åt lunch på klippor och sedan promenerade runt på ön för att sedan avsluta med middag hemma hos honom.

På väg ut med båten, Mira tyckte det var mysigt!

Hela gänget utom Fredrik

Norrbyskär Herrgård

Lunch på klipporna

Jag, Mattias och Mira utanför herrgården

Killarna tog hand om hundarna medan Lisa tog hand om öl och bajspåsar

Middag hemma hos Peter

Kvällspromenad och nattdopp i havet

Är jättenöjd med årets midsommar! Och som grädde på moset så skötte sig vår valp Mira exemplariskt hela dagen.

Tillbaka från kryssningen

Tack vare mina föräldrar så har vi sluppit att vara billösa sedan vi kom hem, men det var ändå skönt när jag fick ett sms av Mattias i tisdags med texten "Jag åker och hämtar hem Mustangen imorgon, tillbaka torsdag förmiddag". "Mussen" har varit efterlängtad!


Välkommen hem till Ersforsen, hoppas du ska trivas!

 Men att ta hem bil till Sverige är inte det enklaste. Transporten har visat sig ta längre tid än vi trodde, papper ska skickas in till tullen, särskilda tillstånd ska det ansökas om, nummer ska stansas in osv. På grund av industrisemestern kommer vi nog inte få våra svenska nummerplåtar förän i augusti, Mattias körde därför upp den utan (från Hjo) och blev stoppad av polisen två gånger, men hade tur båda gångerna och blev bara tillsagd att fixa plåtarna samt fick komplimanger för bilen.

Om vi räknar in min fortkörning i USA då jag blev stoppad så har Mustangen hamnat i trubbel med polisen tre gånger på fem månader i två olika länder. Kanske hög tid att vara lite försiktig framöver?

Hur känns det att vara tillbaka?

Ledsen att det varit lite tyst från mig i några dagar. Jag ser på besöksstatistiken att ni är många som nog väntar på att jag ska jobba mig upp till det utlovade 500:e inlägget.

Min första jobbvecka i Sverige blev verkligen en omställning! Jobbade sex av sju dagar nio till elva timmar per dag. Hade varit skönt att kunna vara hemma mer eftersom vi dels har mycket att göra med valpen och dels har en del kvar att göra i huset och på tomten. Men samtidigt var det skönt att få en kickstart på jobbet så man hinner komma in ordentligt redan från början!

Två frågar har vi fått av många sedan vi kom hem. Hur känns det att vara tillbaka i Sverige? och Vad saknar ni i USA? Uppriktigt sagt så känns det inte så mycket att vara tillbaka, USA-vistelsen känns redan ganska avlägsen och det känns som att vi aldrig varit borta. Men vi brukar vara ganska snabba på att ställa om oss. Angående fråga nummer två så finns det ingenting vi börjat sakna förutom möjligtvis spicy chicken wings honey bbq och bra sushirestauranger. Naturligtvis saknar vi vädret också,vem skulle inte sakna 30 grader varje dag och sol? Men idag har det verkligen varit jättefint och därför tänkte vi nu åka ned på stan, sätta oss i någon park med picknickfilten och ge hämtmat från någon av Umeås sushirestauranger en chans...

Tacksamhet från en officiell utvandrare

Det har varit fullt upp sedan jag skrev sist. Både jag och Mattias har börjat jobba, det har tagit tid med alla 'flytta hem'-bestyr och vår valp Mira har krävt sin tårtbit av vår uppmärksamhet. Kan inte fatta att vi redan har varit hemma i åtta dagar! Så vad tänkte jag blogga om idag? Svensk vänlighet!

För att göra en lång historia kort så är vi ännu inte folkbokförda i Sverige vilket betyder att vi står som ''utvandrade'' i diverse system vilket i sin tur betyder att vi inte ''finns''. På grund av ögoninfektionen jag fick i USA har jag behövt besöka svensk sjukvård för uppföljnng. Eftersom jag stod som utvandrad i deras system hade jag inte rätt till sjukvård på samma villkor som andra svenskar och läkarbesöket skulle därför kosta närmare tusen kronor. Jag förklarade situationen och receptionisten fölängde då datumet på fakturan och sa åt mig att inte betala den, utan komma in och få den riven - och besöket gratis - så fort min folkbokföring hade gått igenom. Vilken service och välvilja att hjälpa mig runt systemet!

Jag träffade en läkare på vårdcentralen som gav mig en remiss till ögonkliniken. Fem dagar senare mejlade han mig för att höra av sig och kolla att jag hade fått en tid inom en rimlig framtid och så vidare samt erbjöd sig att påskynda det i annat fall. Wow! Vilken läkare hör av sig till sina patienter flera dagar senare efter ett läkarbesök bara för att kolla av allt är till belåtenhet?

Väl på Skatteverket fick jag veta att jag och Mattias behövde vara där samtidigt samt ha med våra pass för att kunna folkbokföra oss samt att det skulle ta två till sex veckor att få det godkänt. Mattias har varit i Tyskland genom jobbet nästan hela veckan så jag var där själv. Hon gick då med på att låta mig skriva på papperen åt oss båda, att Mattias får komma in själv senare och legitimera sig så att hon sedan kan skicka in vår ansökan. Inte riktigt tillåtet, men besparar oss mycket tid och bök. Ingen myndighet i USA skulle vara så tillmötesgående med något som egentligen inte är deras problem!

Så på tal om att Mattias varit i Tyskland. Idag upptäckte jag tre missade samtal, ett sms och ett mobilsvar från ett okänt nummer. det visade sig vara en av flygvärdinnorna på hans Frankfurt till Stockholm-flyg som hade upptäckt att han hade glömt sin datorväska ombord. Istället för att låta städet ta hand om den och få den ett dygn senare så hade hon engagerat sig privat; tagit hand om väskan, via Mattias pass sökt upp mitt telefonnummer på eniro.se samt ropat ut hans namn på inrikesterminalen. Tack vare henne kunde Mattias få sin väska innan han steg på nästa plan mot Umeå.

Därutöver har mina kollegor gett mig ett varmt mottagande tillbaka på jobbet, våran familj har hjälp oss mycket med husbestyr, hundvaktande och utlåning av bil. Det är sådan här extra vänlighet och omtänksamhet som gör att man trivs och känner oss hemma. Och jag och Mattias har inte ångrat för en sekund att vi flyttat tillbaka!

Världen är full av fina och omtänksamma människor. Många av dem finns i Sverige.

Tillbakablick - Sweden vs USA

Fortsätter här vidare på temat Sweden vs USA. Men inte lika utdraget som i föregående inlägg.

Fördelar med USA   

• Öppettiderna: Det var nästan aldrig som vi behövde tänka på att vi var tvungna att skynda oss dit eller dit innan de stängde. Shoppingcenter öppna till 22 alla dagar, Mataffärer och mackar öppna dygnet runt, inga begränsade öppentider under helgerna... Det finns till och med nattöppna gym och hårsalonger! Nu hemma i Sverige måste vi börja planera igen.    
• Zipstängningar: Låter kanske trivialt, men faktum är att det är väldigt skönt med zipstängningar på skinkförpackningen/tomaterna, brödet, salladen, osten, baconet etc. så att man inte behöver flytta över dem till en ny förpackning så fort de är öppnade.
• Handsprit: I USA finns ofta behållare med handsprit utställda lite överallt för att undvika spridandet av bakterier. Vid kundvagnarna på affären, på gymmet vid maskinerna, när man går in på restauranger, på flygplatser... Jag hoppas verkligen att denna service sprider sig till andra länder. En annan hygiengrej vi kommer sakna med USA är att många av de allmänna toaletterna har en pappersits man lägger över toasitsringen.



Engångspappersskydd för toasitsen

• Servicenivån: När man kommer in i en affär blir man hälsad välkommen, kassapersonalen på affären småpratar vänligt med en, på restauranger får man påfyllning på sin dricka innan man ens har bett om det... kort sagt så är servicen så mycket bättre i USA än i Sverige.   
• Solidaritet i trafiken: Det var många gånger som vi behövde köra ut på en hårt traffikerad väg och tänkte här kommer vi få stå hela dagen! Men vips så var det alltid någon vänlig själ som släppte in oss och även samma sak när man behövde göra filbyten med långa rader av bilar åt alla håll.
• Pubkulturen: I USA upplever jag att man är socialare än i Sverige. Det är inget konstigt att börja prata med främlingar på bussen, be om telefonnummer och ta en öl tillsammans dagen efter. Många går dagligen på de många pubarna och socialiserar med den som råkar stå närmast. Jättetrevligt! I Sverige upplever jag det mer som att man umgås med den gruppen som man gick ut med istället för att lära känna nya människor och det är också vanligare i Sverige att man umgås hemma hos varandra istället för att umgås på pubar. Resultatet blir att man går miste om en massa härliga människor.  
• Varupackarna: Snabbt blev man bortskämd med att ha andra som packade ihop varorna åt en på mataffären!

Fördelar med Sverige

•  Jämställdhet: Det är bara att konstatera. USA lever fortfarande på 1960-talet. Mannen har press på sig att vara familjeförsörjare och anses som misslyckad och attraktiv på äktenskapsmarknaden om han inte tjänar storkovan. Precis som mannen bedöms utifrån sin ekonomiska status så bedöms kvinnan utifrån sitt utseende på äktenskapsmarknaden vilket pressar många kvinnor till kostsamma och smärtsamma skönhetsoperationer, hård träning, aldrig kunna unna sig något med kalorier i... hon förväntas dessutom vara hemma med barnen (några pappa-dagar för män existerar inte och den man som ber chefen om ledigt för att vara hemma med sin bebis blir nog utskrattad och betraktad som omanlig). Vidare förväntas kvinnor lyda under sina män. Det var mer än en gång som människor i min omgivning kommenterade att det var tur att jag hade en så snäll make som gav sitt tillstånd till mig att gå ut med mina kompisar utan honom och åka på resor utan honom. De blev varje gång lika förvånade då jag förklarade att jag och min man inte frågar varandra om lov om saker utan litar på varandra och vill att den andra ska göra sådant den tycker är kul och mår bra av - att vi faktiskt behandlar varandra som två vuxna självständiga individer. 
• Mindre byråkrati: USA är mer fyrkantigt helt enkelt! Väldigt mycket pappersarbete, springades mellan olika kassor och ovilja att vara tillmötesgående. Svensk byråkrati är visserligen inte superflexibel heller (då skulle det inte vara byråkrati), men jag upplever att de lyssnar bättre, är mer tillmötesgående och hjälpsamma i att slussa en rätt.  

• Inte samma drickssystem: I USA förväntas man dricksa 15-20 % för allt som är en tjänst som utförs. Ex. frisör, biltvätt, restaurang, bar, taxi, manikyr, väskbärare etc. Själv föredrar jag att ha priset för den utförda tjänsten inbakad i priset.  
• Fikakulturen: I USA tar man en öl ute tillsammans, men att bjuda hem varandra på fika tycks inte existera. Som svenne har jag faktiskt saknat att sitta och äta kanelbullar och dricka kaffe hemma hos kompisar.   
• Svenskar är i allmänhet mer allmänbildade: Kommentarer som "I really wanna travel to London's capital England, but I'm affraid I won't understand their language englandish", "so you're from Sweden? Cool! Have you ever been in Europe?" är det helt enkelt större risk att man stöter på i USA än i Sverige.   

 

Tillbakablick - Sweden vs USA

Jag fortsätter blicka tillbaka på vår tid i USA och tänkte i detta inlägg jämföra USA och Sverige. Jag har aldrig egentligen tyckt om USA särskilt mycket, men måste faktiskt säga att jag på många sätt blev positivt överraskad. Det finns mycket med USA som är bra och Sverige har, hör och häpna, en del saker som skulle kunna bli bättre. Samtidigt kan man också åka till USA och få alla sina fördomar om amerikaner, baserade på tv-shower som Jerry Springer, besannade. Allt handlar om hur öppen man är, vilket del av USA man är i och vilka människor man möter.

Religion
Både USA och Sverige har religionsfrihet med en majoritet av kristna. Ungefär där upphör likheterna. Religion i USA är mycket mer närvarande i människors liv än i Sverige i form av regelbundna kyrkobesök, makt och inflytande i politiken (bland annat så har den judiska lobbyn en otroligt stor makt i USA politiskt och ekonomiskt), skolsystemet är mer öppet för religiösa privatskolor (med könssegregering och förnekande av Darwinism och Big Bang-teorin) och gudatron stöts ständigt på i vardagen, dels det ständiga återkommande uttrycken som  God bless America, Bless our soldiers, Bless you... som man möter i mataffären, vid sportsammanhang, nyhetsuppläsning på tv etc, men också på nummerplåtar, bilklistermärken, stora reklamskyltar utefter vägarna (ofta anti-abortkampanjer i Guds namn) samt In God We Trust skrivet på alla endollarsedlar. Enligt några kompisar till mig är det inte heller ovanligt att chefer på företag för in religiösa moment i morgonmötena, exempelvis morgonböner eller psalmer som alla förväntas delta i oavsett tro.

Själv har jag svårt att förstå hur ett land å ena sidan talar om sin religionsfrihet, men å andra sidan bestraffar dem som betraktas ha fel tro. Exempelvis så är det nog måååånga år kvar innan en icke-kristen presidentskandidat skulle kunna bli vald (trots att religion och politik bör var vara två olilka saker - främst i ett land med religionsfrihet). Ett annat exempel på hur religion och politik blandas ihop är att långt fler delstater godkänner giftemål mellan två kusiner än mellan två människor av samma kön.  

Sveriges sekulariserade samhälle ses av många som ett gudalöst skräckexempel på hur mången amerikan inte vill ha det. Själv föredrar jag definitivt Sverige i denna fråga!

Kristen fanatiker på gatan i Tampa

Samhället och dess klassklyftor
Jag har aldrig sett så många fattiga och utslagna människor i ett så rikt land. Återigen tycker mången amerikan att Sverige är ett skräckexempel som daltar för mycket med lata människor när vi alla istället borde ta ansvar för oss själva och de som inte gör det får skylla sig själva. I USA är det lättare att lyckas och klättra i karriären, hårt arbete belönas många gånger mer än inom svenska företag och det är fullt möjligt att med hårt arbete bli snuskigt rik.

Jag kan förstå att många känner att de inte vill ge av sina surt förvärvade pengar till andra med argument som att det finns för många som skulle utnyttja ett sådant system och att ingen (läs: Staten) borde ta ifrån en pengar som man själv tjänat ihop. I USA upplevde jag många gånger att socialism och välfärd genom skatter var fula ord. När jag sedan förklarade för många vad vi faktiskt får tillbaka för våra skattepengar (inga vägtullar, gratis skola och högskola, nästintill gratis sjukvård, föräldradagar, barnbidrag, ersättning vid sjukskrivning...) så tyckte många att det lät jättebra!.. men tillade alltid sen att om EN person uttnyttjar systemet så är det en person för mycket och då är det inte värt det.  

Jag tycker naturligtvis inte heller att vi ska dalta med människor som utnyttjar välfärdssystemet, men man kan inte dra alla över en kam. Alla kan inte bli bankdirektörer, alla föds inte med de rätta sociala, ekonomiska, hälsomässiga, intelektuella eller fysiologiska förutsättningarna för att bli framgångsrika. Och någon kommer alltid behöva utföra de slitsamma lågstatusjobben. Vidare kan även den människa med de bästa förutsättningarna drabbas av oförutsedda händelser, som exempelvis allvarlig sjukdom som gör dem icke-arbetsföra. Att då säga att de får skylla sig själva och klara sig bäst de kan anser jag är själviskt och kontraproduktivt.  

Hemlösa tiggare i gatukorsningar - en vanlig syn i Florida

Den amerikanske mentaliteten
Okej. Det finns såklart ingen enhetlig amerikansk mentalitet, men man kan ändå generalisera. Sveriges jantelag står verkligen som en skarp kontrast till mentaliteten i USA där det tvärtom anses som någonting bra att lyfta fram sig själv, vara stolt över sig själv och sträcka på sig! Jag har faktiskt lärt mig att ta för mig mer under tiden i USA, vara lite mer krävande (exempelvis få den mat som jag faktiskt beställt när jag äter ute).   Jag ser inget fel i att uppfostra barn till att tro på sig själva och sin förmåga och visa upp vad de kan, men samtidigt får det inte gå förlångt och bli på bekostnad av att man trycker ned andra för att må bra själv eller bara blir dryg och skrytig. Här kan nog Sverige och USA lära av varandra!

Puuh! Det blev ett lite längre inlägg än vad jag hade tänkt, men då är det också dels intressant och dels nästintill omöjligt att inte jämföra två länder som man bott i. Får se vad temat blir för nästa Tillbakablicks-inlägg. Kom gärna med förslag om det är något särskilt du vill att jag skriver om.

Jag gillar jämna nummer och eftersom Svenska Floridafrun uppnått 492 inlägg så tänkte jag skriva åtta stycken till innan bloggen läggs ner! :)

Tillbakablick - några utmärkande besök

Innan jag avvecklar Svenska Floridafrun så tänkte jag som sagt göra några tillbakablickar från vår tid på andra sidan Atlanten. I förra inlägget skrev jag om de resor vi gjort och nu tänkte jag skriva lite några särskilt minnesvärda besökarminnen med fokus på det som stack ut...

Värsta brännan... Brorsan Sebastian i juli 2011!

Seb blev snabbt amerikaniserad i form av en redneck

Sebastians solblåsor på vaderna var i en klass för sig!

Flest besök... Pappa Hans med sina tre besök på nio månader! Han var den första att besöka oss i oktober 2010 och kom sedan ner med min mamma i januari 2011 och sedan med min bror i juni 2011.

Pappa och jag i Mexikanska golfen, Clearwater Beach

Snabbaste Floridabingon... kompisen Jenny! ("Floridabingo" är en tävling som jag hittade på och som bestod av saker man bör se eller göra under en Floridasemester).

Stolt Jenny fick Floridabingo efter 1,5 dag!

Värsta vädret... kompisen Micke! Han hälsade på oss i några dagar i slutet på februari. Innan och efter han åkte var det toppenväder, men under de få dagar han var här lyckades ordentliga regnoväder och två tornados svepa in över Tampa - och en av tornadosarna fastnade vi i när vi var ute och åkte bil.

Tornadon framför och påväg emot oss, någon minut senare var det noll sikt, starka vindar och regnoväder

Mesta shoppingen... Svåravgjord! Perran och Ankie så ju åt sina barn inne på Walmart att de kunde få vad de ville - varje barns dröm! Brorsan köpte 27 t-shirts (varav två seriösa), Familjen Larsson köpte så många skor att de fick mängdrabatt, pappas sammanlagda shopping under sina tre resor var imponerande, medan vanligtvis shoppingglada syrran Terese fick skämmas då hennes man Jonas shoppade betydligt mer än henne.

Modigaste badaren... mamma Ulla-Britt! Hon hoppade i den otroligt kalla poolen i början på januari 2011 - ingen annan besökare har varit i närheten av att slå det.

Förutom ovan nämnda så har även Mattias föräldrar Irene och Bertil besökt oss, Mattias f d kollega Niklas, min moster Sofie och hennes vänner från Skellefteå samt våra kompisar Helen och Anders.

I nästa tillbakablicksinlägg kommer jag att fokusera på Sweden vs USA.

Tillbakablick - Resor

När ett kapitel är avslutat hör det ju som till att blicka tillbaka lite och något jag genast kommer att tänka på är de olika resor vi hunnit göra på dessa knappt två åren:

• 33 av 50 delstater (skulle vara intressant att veta ur många mil vi bilat med tanke på att bara sista bilsemestern var på över 400 mil).
• Större delen av Florida (som till storleken är som 2/3 av Sverige)

Karta på vart vi varit i USA

• Två svängar till Canada (Brittish Colombia och Toronto).
• Ecuador och Galapagosöarna i Sydamerika
• Jamaica, Cayman Islands, Bahamas och Puerto Rico i Karibien 
• Tre veckor i Sverige då min syster gifte sig
• Samtliga länder i Centralamerika (Mexico två gånger, Belize, Guatemala, El Salvador, Honduras två gånger, Nicaragua, Costa Rica och Panama).

Min och Susannes resa i Centralamerika

Vi känner oss verkligen lyckligt lottade som fått se och uppleva så mycket på kort tid. Är det någon som ska åka till någon av ovanstående delstater och länder kommer jag gärna med tips!  

Home Swede Home

I tisdags kom vi hem till vårt kära hus i Umeå efter en exemplarisk hemresa utan köer och förseningar samt med god mat på planet och till och med några timmars sömn på planet. Mamma hade varit söt och fyllt vårt kylskåp och resten av familjen samt Mattias mamma kom och hjälpte oss att packa upp. Tack!

När vi hade packat upp ur väskorna så var jag bara tvungen att prova det jag undrat i några veckor... hade vi kunnat smuggla en människa i hockeytrunken?... 

på väg ner i väskan

... det gick!

På onsdag, nationaldagen, åkte vi ned till Sundsvall och hämtade upp vår nya familjemedlem, Mira! Riktigt söt tik på 9 veckor med mycket energi!

Mattias och Mira på en rastplats på väg hem

Mira

Att flytta hem är lite som att flytta hemifrån

Detta blir sista inlägget i bloggen på amerikansk mark, men jag har en del inlägg kvar att skriva innan jag känner mig klar med "Svenska Floridafrun".

Igår åkte vi ut till Mattias kollega Scott och hans familj. De hade dekorerat huset invändigt riktigt amerikanskt med flaggor och banderoller, bjöd på typisk amerikansk till lunch (pork briskets och till efterrätt cupcakes) och på kvällen for vi till en restaurang och åt kycklingvingar i olika heta såser samt en massa nachochips med smältost och chili. De ville ge oss en riktigt amerikansk avslutning med andra ord, vilket de lyckades med!

En annan kollega till Mattias kom också förbi och lämnade en vinflaska åt oss som hejdå-present. Just nu är det nog det enda i mat/dryckesväg som vi kommer ha i vårt hus. Att flytta hem kännas lite som att flytta hemifrån faktiskt. Allt ifrån salt till toapapper ska inhandlas och abonnemang ska startas upp igen. Tur att vi har familjen som kommer rycka in imorgon och hjälpa oss att packa upp det mesta!

Leah, Scott, jag och Mattias

Vi är nu på flygplatsen i Chicago och har äntligen blivit av med vårt stora väsklass. Hur kan vi ha samlat på oss så mycket saker på kort tid? Och det trots att jag gett bort kläder och annat varje gång vi varit ute och rest till fattigare länder! Vi kanske blivit lite amerikanska ändå? Masskonsumenter! Fast ni som varit hit och hälsat på vet mer än väl hur inbjudande shoppingen har varit... ;)

Mattias tyckte vi skulle lyxa på som ett avslut på vår bilsemester och våra två år i USA så han uppgraderade våra biljetter till businessclass med sina SAS-poäng! Det blir första gången jag åker businessclass, känns väldigt lyxigt och kommer definitivt göra den långa resan över Atlanten mer behaglig! Redan nu har vi tagit del av uppgraderingens fördelar och sitter i loungen i väntan på boardingen som är om några timmar. Svenska dagstidningar, Digestivekex, öppen bar, snabbt wi-fi, sköna fåtöljer och inget flygplatssorl. Skönt!

Mmm. Digestivekex

Mattias läser Expressen

Vi kommer åter vara hemma i Umeå imorgon eftermiddag. Vi längtar!

Roadtrip: Chicago, Illinois

Imorse lämnade vi Wisconsin och körde ca två timmar söderut mot Chicago i delstaten Illinois. Jag tillbringade ju sex dagar i Chicago hos en kompis för ca två veckor sedan och eftersom jag verkligen tycker om staden var det kul att vara tillbaka. Något som däremot hamnade på Chicagos minus-lista var parkering utanför museerna, oorganiserat, tillfälligt avstängda gator, lång kö in på parkeringsplatsen och dessutom väldigt dyrt, 150 kr.

Målet för dagen var att besöka Field Museum och se 'Sue'.

Imponerande entré in till museet

Sue är världens största, mest kompletta och bäst bevarande tyrannosaurus rex som någonsin har hittats och hon är därmed ett av de viktigaste fossilen i världen.

Sue var bland det första man såg när man kom in

Sue var ca 4 meter hög och 12,8 meter lång samt levde för 67 miljoner år sedan.

Sue

Sue

 I museet fanns även utställningar, dels om dinosaurier, men också om olika kulturer genom tiderna i världen, utvecklingslära, ädelstensavdelning etc. På grund av tids- (och intressebrist) besökte vi bara dinosaurierna och det antika Egypten.

Skulle inte vara så kaxig om jag stötte på en sån här bjässe

Mattias och en triceratops

Fanns även mumier

Efter museet tog vi en promenad längs strandpromenaden med utsikt över Michigansjöns oväntade turkosa vatten och Chicagos skyline. Jag promenerade här för några veckor sedan också, men glömde varje gång att ta med mig kameran, trots den grymma utsikten.

Mattias nere vid Michigansjön framför Chicagos skyline

Resten av dagen tillbringades på ett shoppingcenter i en förort. Imorgon ska vi hem till en kollega till Mattias där även några andra av hans kollegor väntar. Sedan blir det det övernattning där innan vi flyger hem till Sverige på måndag. Oj vad tiden går snabbt!

Roadtrip: Wisconsin

Idag har vi turistat delstaten Wisconsin - som även kallas the Dairy State. Eftersom vi försökt göra saker i varje delstat som varit utmärkande för just den staten åkte vi därför på en ostaffär, the Cheese Chalet, som hade över 100 olika sorters ostar.

Mattias utanför Cheese Chalet

Fanns mycket att välja bland

Säg Cheese!

Vi köpte även en ost- och korvbricka som vi sedan åt med varsitt glas rött uppe på en takterass med trädgård med utsikt över en fin sjö i staden Madison.

Madison är huvudstaden i Wisconsin

Mattias uppe på takterassen vid sjön

Roadtrip: Minneapolis, Minnesota

Idag kom vi äntligen fram till Minnesota - en delstat som lockat mig särskilt mycket med tanke på att så många svenskar flyttade hit i samband med utvandringen från Sverige på 1800-talet. Idag finns ca 4, 5 miljoner svenskar och svenskättlingar i USA, men bara ca 50 000 av dessa är födda i Sverige. Främsta anledningen till att så många flyttade till just Minnesota med omnejd var att jordbruksförhållandena påminde mycket om det svenska.

I Minneapolis, Minnesotas största stad, besökte vi the American Swedish Institute. Tyvärr fick vi inte ta några bilder inomhus, men huset var verkligen imponerande...

Mattias utanför American Sweden Institute

 ... en svensk startade upp en tidning i USA som han gjorde mycket pengar på och bestämde sig för att slå upp ett sagoslottsliknande hus i det rikaste kvarteret som en in-your-face-grej mot de knösar som hade bott där i generationer. Huset var i fyra våningar med sniderier och specialbeställda svenska kakelugnar i nästan alla rum med matchande takmålningar. Verkligen synd att vi inte kunde fota där inne... däremot tog Mattias ett smygfoto på dalahästen nedan som barn kunde åka på i några minuter för en dollar.


Stoppa-i-ett-mynt-och-rid-på-den-mekaniska-dalahästen

  Efter American Swedish Institute åkte vi vidare till ett av USA:s största shoppingcenter. Vi var där i ca fyra timmar och tog oss bara igenom en bråkdel! Dock blev det en del shopping bortgjort, vilket känns skönt. I shoppingcentret fanns också ett stort nöjesfält med diverse karuseller, berg-och-dalbanor etc. typisk Dubai-shoppingcenter-anda.


En liten del av nöjesparken inne i shoppingcentret

 Imorgon åker vi sydösterut till Milewaukee, Wisconsin där en kompis, Joel från Tampa, håller i en konsert i klassisk musik.