Trocacello

Efter ännu en skön och avkopplande veckomassage igår gick jag på kvällen ut med Jackie. Först en mumsig sushimiddag på Soho Sushi (för er som inte testat sake martini kan jag verkligen rekommendera dem!) Därefter for vi till nattklubben The Kennedy som tydligen har latinokvällar på torsdagar med gratis entré och öppen bar till 24 (hur de går runt med den dealen förstår jag inte, men tackar och tar emot). Lite senare anslöt vi oss till min kompis Jorge som fyllde år och var där med sina kompisar samt födelsedagen till ära hade bokat ett bord inne på VIP-avdelningen med allt vi kunde tänkas behöva för att blanda goda drinkar framför oss. En mycket trevlig kväll!


Jackie och jag inne på Soho Sushi

 Idag tog jag mig en promenad ner på stan där jag lunchade med Joel på den utomhusmarknad som är i centrum varje fredag vid lunchtid. Grekisk mat för mig och Joel åt grillade revbenspjäll. Jag fick även se hans lägenhet snabbt samt utsikten från hans balkong på 33:e våningen... inte dåligt! Därefter hem för lite pluggande. Åh! Höll på glömma. På marknaden hittade jag ett jamaicanskt stånd som sålde något de kallade Jamaican Cola. Den smakade ungefär som en blandning mellan de två svenska läskedryckerna Trocadero och Portello. Äntligen! Får nog ta och lansera den i Sverige som "Trocacello".
  

Tampa från 33:e våningen, observera hur platt det är här...

Ikväll var det tänkt att vi skulle åka på en födelsedagsfest, men just nu känns det mer som att vi istället kommer prioritera en lugn hemmakväll samt passa på att packa väskorna inför kryssningen samt städa inför helgen.

Cheese grits...

... är inte så gott som det låter! Istället för frukost och lunch idag bestämde vi oss för att vara lite amerikanska och gå ut och äta brunch. Mattias beställde in äggröra med bacon och jag en spenat- och fetaostomelett där det ingick antingen hash browns eller cheese grits. Eftersom jag testat hash browns tidigare och inte varit särskilt imponerad (det är typ riven potatis som är knaperstekt) så valde jag grisen i säcken-alternativet, cheese grits. Vad med ost kan få fel liksom? Tänkte jag.

Därför blev jag minst sagt förvånad när jag fick in en tallrik med någonting som såg ut som mannagrynsgröt med en massa ost i...

... så hur smakade det? Ungefär som man kan förvänta sig att mannagrynsgröt med en massa smältost ska smaka. Ost passar med andra ord inte till allt, men nu är jag en materfarenhet rikare i alla fall.

Förutom cheese grits-ätande så har dagen ägnats till körkortsförnyelse på det alltid lika omständiga DMV (USA:s motsvarighet till vägverket) massage, kotknäckning och därefter en ljuvligt god middag på SOHO SUSHI, ett av våra nya favoritställen som serverar en helt underbar Ring of Fire (sushi med lax, fritterade räkor, avocado, färskost och spicy mayo). Vi har också, efter mycket velande mellan olika alternativ, bokat en kryssning till nästa vecka, men mer om det imorgon... nu ska jag ned till Pourhouse som tydligen har något särskilt evenemang ikväll.

pubrundor, poolhäng och filmtips

Helgen forsatte vara social även efter First Friday. I lördags mötte vi upp Steve och Richie på vår huspub Pourhouse. De hade importerat 40-procentig öl för $80 flaskan. Talesättet "Smakar det så kostar det" har jag hittills trott syftat på att smaken ska vara god, men de här ölsorterna var verkligen hårresande äckliga, trots sin dyra prislapp.

Dyra äckelölen

En insekt kom och försökte få sig en klunk, men inte ens den tyckte om ölen, trots att vi gav den ett sugrör
Efter Pourhouse tog vi spårvagnen ut till de latinska kvarteren i Ybor där det blev pubrunda.

Steve och Richie roar sig i spårvagnen

På en irländsk pub fanns denna skylt. Skulle nog inte anses helt politisk korrekt i Sverige...

Kvällen avslutades på Hard Rock Casino där jag spelade Black Jack för första gången. Jag och Mattias satsade 120 dollar och förlorade bara 5 dollar. Men naturligtvis hade det varit kul att gå plus istället! Däremot förstår jag verkligen hur folk kan bli spelberoende: "Bara en gång till, bara en gång till" är det väldigt lätt att tänka.

Söndag blev slappardag. Vi gick över till Andy som bor i the Towers - ett lägenhetskomplex som är såväl nyare som lyxigare än det mesta här (För er som varit här och hälsat på är the Towers de där två tornen framför vattnet som jag liknat vid Margots tuttar i Umeå och som man kan se från vår balkong).

Richie, Sharaya och Steve solar slappar i solen

Andys poolområde vinner garanterat över vårat! Det går inte att tävla mot ett vattenfall.

Från Andys poolområde kunde vi se vårt hus och lägenhet!

Söndagskvällen avslutades med Sushi (som blivit vår nya favoritsnabbmat) och filmen Transformers på en IMAXbiograf nere på Channelside mall. Filmen hade fått mycket goda recensioner och därför blev vi lite besvikna då vi själva inte tyckte att den var särskilt bra. Storyn var rörig och förutsägbar samtidigt som jag måste erkänna att jag har lite svårt att leva mig in i robotfilmer.

Channelside mall - turiststråket några gator härifrån där kryssningsfartygen lägger till - är alltid levande. Denna kille sitter på marken och spraymålar tavlor, vilket alltid drar en stor publik av imponerade åskådare.