Visar inlägg med etikett Galapagos. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Galapagos. Visa alla inlägg

måndag 28 november 2011

Galapagos dag 4 - hajar och pippande sköldpaddor

Santa Cruz - Turtle Cove
Vår sista dag på Galapagos inleddes med en tidig båttur in i en bukt bland mangroveträdens envisa rötter. Där var havssköldpaddornas parning i full gång! Tydligen finns det färre honor än hanar och därför misshandlas de sköldpaddspar som parar sig ganska mycket av omgivande svartsjuka rivaler under den ca tre timmar långa akten. Eftersom det var tidigt på morgonen fick vi också se en hel del olika sorters rockor samt ett tjugotal vittippshajar.

Blue footed boobie - spana in fötterna! Vanlig fågel på Galapagos
 
Pelikan med halsen prydd i parningsfärgen rött
 
Vitprickig rocka (som säkert har något annat, riktigt, namn) fin i alla fall!

Vittippshajar som jagar inne i en vik tidigt på morgonen.
Svårt att fota, men ni borde kunna se åtminstone sju stycken på bilden...

Havssköldpaddor som parar sig

Medan vi väntade på bussen till flygplatsen skuttade detta sjölejon fram
bakom busskuren. Tydligen hade den just förlorat ett slagsmål med en annan
hane eftersom han var blodig här och var samt väldigt slut.


söndag 27 november 2011

Galapagos dag 2 - sjölejon och leguaner

Dag två på vår Galapagoskryssning tog oss till två öar: Rabida Island och Puerto Egas.

Rabida Island
Ön är känd för sina röda stränder som är röda på grund av sin höga järnhalt. Överallt på stränderna fanns sjölejonhonor medan en ensam hane simmade fram och tillbaka utefter stranden för att hålla borta konkurrenter. Guiden berättade att hanarna ofta förlorar sitt harem efter några månader eftersom allt patrullerande och alla slagsmål med andra rivaler gör att de förlorar tiotals kilon på kort tid och därför inte orkar hålla ställningarna. För besegrade hanar finns det särskilda 'ungkarlsvikar' där de hänger tillsammans och samlar krafterna inför nästa försök. 
Sjölejon som poserar

Utan fiender är inte ens rovfåglarna skygga

Mjuka kaktustaggar

Rabidas kännetecken - den röda vulkansanden
 
Yngre sjölejon som tillät en närbild i profil

Efter några timmar på ön åkte vi tillbaka till båten för fikapaus och sedan ut igen på snorkeltur.
Mattias solar på båtens tak
  James Island/Puerto Egas

Känt för sitt djurliv såväl på land som i havet. Trots att denna ö bara låg två timmars båttur från den föregående ön var naturen en helt annan.
Leguaner i massor värmer sig i solen

Jag och de orädda leguanerna solade ikapp

Två veckor gammal sälunge och två leguaner nere i högra hörnet

Här kan man tydligt se hur de olika vulkanutbrotten successivt skapat det som idag utgör land

'Sally Light-foot'-krabbor fanns att se överallt. Stora som en norrländsk arbetarhandflata.
De tappade sitt skal var nionde månad och fick då gömma sig tills ett nytt skal hade växt fram
eftersom deras artfränder annars åt upp dem

Utefter kusten fick vi balansera på stengångar mellan vattenfyllda
vulkangrottor som huserade skygga pälssälar
 Under dagen hann vi också med två snorkelturer och fick simma med hajar, färgglada fiskar av olika slag (bland annat min favoritfirre - parrot fish) samt stora havssköldpaddor.

Galapagos dag 1 - gigantiska landsköldpaddor

Här kommer utlovade bilder från våra dagar i Galapagos, denna gång med 'å', 'ä' och 'ö' - vi är med andra ord hemma i Florida nu. Ett plan tog oss tidigt på tisdagsmorgonen ut till Galapagosöarna och där väntade vår guide som tog oss vidare till den båt vi sedan skulle bo på tre nätter. Båten rymde tio passagerare och det fanns fem man i besättningen som gjorde ett kanonjobb i att hålla våra hytter rena, fixa måltider och mellanmål åt oss samt skjutsa ut oss med en mindre båt till olika attraktioner tillsammans med vår guide.   


Redan vid hamnen fick vi se sjölejon på nära håll som låg och solade sig på bryggan
 
Vissa sjölejon tog sig till och med friheten att hoppa upp på båtar - ingen match då
de kan hoppa ca en meter rakt upp (på denna båt ser ni minst tre stycken...) 
  
Vår lilla båt som tog oss runt
   
Vår hytt
 Vår första utflykt var på huvudön Santa Cruz där vi fick se gigantiska landsköldpaddor på väldigt nära håll. De gick omkring lite varstans i skogen och såg vid en första anblick ut som stora stenar inne bland träden. Vår guide berättade att landsköldpaddor inte kan simma och blir ca 150 år gamla. Eftersom vi var en sån liten grupp lät guiden oss gå omkring själva i skogen en stund och på bara 30 minuter såg vi ett 30-tal bjässar. Jag hittade också några apelsiner på ett fruktträd som jag försökte bjuda på (vår guide sa att de älskade frukt), men de jag gick fram till såg lite skeptiska ut.


Mattias bakom en av jättarna som orädda gick förbi oss

 
Landsköldpaddor som tvättar bort parasiter i ett vattenhål

På en gård i närheten stannade vi sedan till och fick prova själva att klättra in i ett skal från en landsköldpadda som dog naturligt för en massa år sedan. Till skillnad från den allmänbildning man fått om sköldpaddor från Disneyfilmer så kan en sköldpadda inte ta av sig sitt skal osv. eftersom ryggraden sitter ihop med ovansidan av skölden. Fylld av sköldpaddsallmänbildning a' la Disney frågade jag också om det fanns mycket tomrum inne i skalet, men det finns det inte heller, utan det mesta utrymmet tas upp av fett.      

Nu förstår jag varför sköldpaddor är så långsamma, skalet väger en hel del
och var inte det lättaste att ställa sig upp med!
   
Stora bjässar lägger stora skitar - ganska precis i storlek med en aerobicsko strl. 38,5
På hemvägen stannade vi till 'mittute i ingenstans' där guiden tog oss in bakom några buskar och visade oss en lavatunnel under jorden som det tog ca tio minuter för oss att promenera igenom. Häftigt!

Inne i en lavatunnel

Väl tillbaka på båten serverades en god middag med färsk frukt till efterrätt. Vid midnatt körde vi sedan vidare mot nästa ö, Rabida, som vi besökte dag nummer två på vår kryssning.

Mattias och irländaren Will solar på taket



lördag 19 november 2011

Ecuadorresan

Då var det äntligen dags! Idag åker vi söderut till Ecuador och kommer tillbaka söndag nästa vecka. Återigen har jag ingen aning om hur tillgången till Internet kommer se ut, men gissar på att det blir en och annan blogguppdatering medan vi är borta. Liksom under Centralamerikaresan för några veckor sedan har jag även denna gång packat ner en massa pärlhalsband (från Gasparillakarnevalen tidigare i år) som jag tänkte ge bort till barn vi stöter på. Var mycket uppskattat av barnen som fick den i Centralamerika så förhoppningsvis kan jag göra någon glad denna gång också.    

Halsbandssamlingen
Tydligen ska det vara riktigt kallt i Quito, huvudstaden som vi ska tillbringa våra två första dagar i. Med kallt menar jag 6-16 grader. Brr!!! Gruvar mig redan, men förhoppningsvis finns det intressanta utflyktsmål runtom huvudstaden som kan distrahera oss så vi inte tänker på kylan. Tror bestämt att Florran-solen skämt bort oss!


onsdag 16 november 2011

Nedräkning till Ecuador och Galapagosöarna

Nu är det inte många dagar kvar, på lördag åker och och Mattias till Ecuador i Sydamerika! Totalt blir vi borta i nio dagar och planen är att spendera några dagar i huvudstaden Quito i början och slutet av resan och därifrån göra lite utflykter till bergskedjan Anderna och kanske djungeln om tid finns. På tisdag nästa vecka tar vi ett inrikesflyg ut till Galapagosöarna där en fyradagarskryssning väntar på oss. Vi kommer att bo ombord på en liten båt som tar oss runt till de olika öarna där snorkling, vandring och unikt djur- och naturliv väntar!

Karta över vart Ecuador och Galapagos ligger
Så varför vill vi åka till Galapagosöarna?
Galapagos består av 19 öar och är till största delen en skyddad nationalpark. Ögrupperna är kända för sitt världsunika djur- och naturliv samt att Charles Darwin bedrev mycket forskning här som låg till grund för hans teori om naturligt urval (och boken Om arternas uppkomst). Eftersom öarna ligger så isolerat upptäcktes de inte förrän på 1500-talet och därför har djur- och naturlivet där fått utvecklats relativt ostört genom historien vilket förklarar att det finns så många unika arter på Galapagosöarna, bland annat jättelandsköldpaddor, pingviner, leguner, sälar med päls och hajar. Nationalparken har dessutom länge funnits på UNESCO:s världsarvslista.

Kompisar till mig som besökt Ecuador och Galapagos har alla varnat för den starka solen som finns där eftersom ekvatorn korsar fastlandet och öarna. En sol så stark att "inte ens en Florida-härdad hud har nåt att komma med". Hög solskyddsfaktor och kepsar nedpackat, check!