Bilduppdatering fran El Salvador

Med sista tidens regnovader kan man stalla sig fragan ´´Vart tog vagen vagen´´ nar ett helt korfalt helt plotsligt har forsvunnit.

En del av Sverige pa en restaurangtoalett

Chicken bus!

Hanger pa trappan upp till taket pa chicken bussen dar vaskorna forvaras

Susanne var overlycklig att hennes overkast hade pandor

Vanlig husvagg i den trevliga staden Alegria

Jag och en chilensk tjej pa polisbilsflaket, Susanne satt inne i bilen

Manga kvinnor bar saker pa huvudet har

Pa en mysig restaurang uppe bland molnen

Var forsta tukan!

Den vackra kyrkan i Alegria

Konstverken omfattade aven lyktstoplar

Vagmalning om kvinnors rattigheter

Vandrar over floden som separerar El Salvador och  Honduras

Vi befinner oss nu p on Ometepe som ligger i Centralamerikas storsta sjo i Nicaragua. Hittills har Nicaragua som land absolut varit over forvantan! Imorgon vantar ouppforskning, varma kallor och fard mot Costa Rica.

Åka polisbil

Nytt inlägg, nytt land. På grund av tidsbrist stannade vi bara två nätter i El Salvador, men hann se mycket av omgivningarna, naturen, djurlivet (fick se mitt livs första tukanfågel)och hann även med att lifta med en polisbil och fick åka mellan två byar på deras bilflak.

Annars så har det blivit väldigt mycket bussåkande som sagt och att åka buss här skiljer sig verkligen från bussarna i Sverige. Bussarna är oftast avdankade amerikanska skolbussar målade i klara färger. Allt som går in genom bussdörren eller ryms på taket får tas med, vilket gjort att dessa bussar även kallas 'Chicken bus'. Det finns alltid en bussvärd som under färden går runt i bussen och tar betalt samt vid varje ny anhalt hänger ut från den öppna bussdörren i farten och ropar ut bussens slutdestination. Vid många stopp stiger också försäljare på och ropar ut vad de har att erbjuda (läsk i påse med sugrör, fritterade bakverk och frukt)för att sedan hoppa av vid nästa hållplats. På grund av regnet har väg bitvis saknas och bussen får också sakta in mycket för att inte krocka med de hästar och kor som löst betar i dikena. Hoppas ni fått er en bild av busskultur à la Centralamerika.

Vi är nu i landet Nicaragua i den vackra kolonialstaden Leon. Verkligen mysig stad och vi har lärt känna många nya och trevliga människor, såväl backpackers som nicaraguaner. Igår var vi
och lyssnade på folkloremusik live på en bar och en nicaraguan bredvid mig tog på sig rollen att förklara för mig på vilket sätt de olika låtarna handlade olika stadier i det krig och den revolution som tog slut på 80-talet här... Verkligen intressant och uppskattat! Idag har vi mest tagit det lugnt. Gick på ett konstmuseum under dagen där Susanne briljerade med sina kunskaper och gjorde det hela väldigt intressant och givande. Imorgon är planen att åka vidare söderut mot huvudstaden Managua och därefter en ö på en sjö där det ska finnas vacker natur och vulkaner.

Framme i El Salvador

Vad tiden går fort när man har roligt... Vi befinner oss nu i El Salvador i den mysiga lilla bergsstaden Alegria (betyder glädje) vackert belägen vid en sjö och en vulkan omgiven av blomodlingar och kaffeplantage. Tydligen har det regnat elva dagar på raken här med jordskred, översvämningar och över 30 döda som följd, så d
som tur var tog vi med oss solen från Karibien (komiskt nog regnar det DÄR nu...)

I förrgår, innan vi lämnade den karibiska hamnstaden La Ceiba, blev vi upplockade och körda upp till bergen i djungeln. Där åkte vi forsränning tillsammans med två guider som tog oss igenom några klass 4:or och 3:or utan att vi välte eller flög ur. Boende ingick också i en sovsal med en vacker papegoja och gigantiska paddor utanför dörren. I den fräscha regnskogsbergsluften, bruset från forsen och alla naturläten sov vi gott!

Tidigt nästa morgon tog vi ett litet plan de 40 minuterna till huvudstaden Tegucigalpa (med buss hade resan tagit sju timmar), hittade efter mycket hjälp till busstationen och sedan efter ännu mer hjälp till den 'chicken bus' som skulle ta oss till den salvadoriska gränsen. En kille på bussen räddade oss från att bli avlurade några dollar vid gränsen och hjälpte oss sedan vidare med taxi till en grannstad i El Salvador där han med flera såg till att vi hamnade på rätt buss vidare mot vår destination. På den bussen var det en ny resenär som tog på sig rollen som vår beskyddare och ringde samtal för att hitta den bästa resvägen åt oss. Ännu två bussbyten och en massa hjälpsamma människor sedan kom vi fram till Alegria vid 19-tiden och blev uppmöttna av en polis som erbjöd sig att eskortera oss till ett boende som var såväl billigt som trevligt!

Sammanfattningsvis har folk verkligen varit hjälpsamma under vår resa! Av nån anledning verkar de flesta resenärerna på våra bussar och flyg ha koll på vart vi ska och engagerar sig utan baktanke för att hjälpa oss dit så enkelt, billigt, säkert och smidigt som möjligt. Underbart och väldigt uppskattat!