När bion tar fram våra arbetsskador...

Igår var det Halloween här i USA och för att inte utsättas för eventuella tricks av dörrknackande, utklädda barn såg vi till att ladda upp med en stor påse treats! Men eftersom vi var borta större delen av dagen samt att det inte bor några barn i vårt område så fick vi behålla hela påsen själva, wiiii! :)

Annars så har vi haft en ganska lugn helg. Under lördagen unnade vi oss varsin pedikyr med benmassage och massagefåtölj, sådan vardagslyx för 23 dollar kan vi nog unna oss fler gånger! Idag har vi varit till stranden, sol och över 30 grader! En helt okej höstdag i Florran. :)

Efter pedikyren fick jag ful-charmiga engångstofflor 'aka' ankfötter för att inte smutsa ned mina nymålade naglar och nyfilade fötter

Något jag funderat på här i USA är hur vissa etniska grupper alltid verkar jobba inom vissa områden. I princip alla nagelställen jag varit på ägs och drivs av vietnameser och majoriteten av de motell vi bott på, oberoende på vart i USA, har drivits av indier. Jag undrar vad denna uppdelning beror på? Kan också tillägga att det inte bara är något jag fått för mig. När jag gjorde om mina naglar första gången så frågade den vietnamesiska kvinnan som gjorde dem om det fanns många vietnameser i Sverige eftersom jag hade fejknaglar... så enligt henne var det ett internationellt fenomen! Hmm...

Vi hade för övrigt en intressant bioupplevelse i fredags. Vi hade fått erbjudande om billiga biobiljetter till en bio som vi inte varit på tidigare, CineBistro. Det visade sig, precis som vi borde förstått av namnet, att bion var en kombinerad restaurang och biosalong i sann överklassanda. Så alla gäster satt i stora bekväma fåtöljer med sidobord och istället för chipsprassel och CocaCola-sörpel hördes vinsmuttande och köttstekar som skars.

Filmen vi såg var The Social Network, om facebooks grundare. Det är intressant hur man kan se på samma film på olika sätt. Mattias tyckte den var jättebra eftersom den handlade om en framgångsrik affärsidé och datorer. Jag satt mer och försökte placera vilken neurotisk diagnos som facebooks obehaglige grundare hade, snacka om att vi båda är arbetsskadade!

Gratulationer och packningsbestyr

Har ägnat stor del av dagen till plugg (såklart) och packning. Vi flyttar nämligen på tisdag till veckan, men på grund av renoveringar som ska göras i den lägenhet vi flyttar in i så har hyresvärden bestämt att vi inte får flytta in förrän den 8/11. Detta betyder att vi blir hemlösa i 5 dagar, men det finns ju värre platser på jorden att vara hemlös på! Vår plan är att ta in på något motell och om vi ändå ska betala för motell så kan vi ju lika gärna göra det i någon stad längre bort så vi kan passa på att turista lite! Vi har inte bestämt än vart vi ska åka, men Miami är en het kandidat (ligger ca 40 mil härifrån)…

Angående packningen så har jag insett att alla mina kursböcker tar upp mycket plats i väskorna samt väger mycket. Därför är jag just nu väldigt mycket inne på Susannes linje att digitalisera all kurslitteratur och att man för att komma åt litteraturen kan få köpa sig ett lösenord som fungerar under själva kurstiden. De som tillhandahöll tjänsten skulle tjäna storkovan, vi studenter skulle få billigare litteratur som tog mindre plats och vikt vilket skulle bidra till att fler köpte litteraturen. Skulle någon av er läsare nu också inse vilken bra affärsidé det här är så måste jag påminna om att idén är copywrightad av Susanne Moe och därför borde hon rimligtvis få stimpengar för varje såld bok om affärsidén går igenom.

Mitt bokberg för denna termin + att jag har en del elektroniskt litteratur.

Angående det jag tidigare skrivit om min hand som ofrivilligt fick sig en dusch i kokande vatten kan jag meddela att den återhämtat sig riktigt bra och jag är faktiskt hoppfull om att det för en gångs skull inte ser ut att bli ärr!

Nytt icke-bränt skinn håller på att ersätta det fnasiga bruna som nu nästan är helt borta!

Kan förresten meddela att Sverige nu är internationellt känt för mer än IKEA, blondiner, volvo, köttbullar, ABBA och Nobelpriset. Vi har träffat på ett antal personer under tiden här i USA som, när de hört att vi är från Sverige, stolt berättat att de dragits in i Stieg Larsson hysterin som nu kommit till andra sidan Atlanten och många väntar spänt på att den första, amerikanska, filmen ska bli klar.

Slutligen ett stort grattis till Mattias som klarade testerna för ett amerikansk körkort igår!

Tydligen så var teoriprovet enklare än att koka nudlar och uppkörningen var på ett inhägnat område där Mattias fick visa att han kunde bromsa, parkera mellan koner och svänga. Uppkörningsmannen (vad heter deras titel egentligen?) erkände att han på grund av Floridas slappa körkortslagstiftning godkänt sådana som han aldrig skulle vilja möta ute på vägarna, men att han alltid känt sig säker med europeiska förare. Nästa vecka eller veckan därpå tänkte jag köra upp (om jag fått ordning på min identitet då) och det skulle vara riktigt pinsamt att kugga om ovanstående beskrivning stämmer! :P

Moment 22

Pappas sista dag här i Tampa tillbringades med shopping, sol och bad i havet samt avrundades på vårt favoritsteakhouse som aldrig gjort oss besvikna! I morse skjutsade vi pappa till flygplatsen och nu håller vi tummarna för att den långa resan inte ska innehålla lika många förseningar som resan hit.

Dagen har för övrigt spenderats med att beta av att-göra-listan-på-formella-saker. Bankbesök, möbelköp, lägenhetspapper och vägverket.

På vägverket gick det bra för Mattias, men mindre bra för mig. Det visade sig att alla européer som inte är fransmän eller tyskar måste ta om körkortet helt med teoriprov och uppkörning (våra svenska körkort gäller i tre månader och tiden börjar gå ut). Mattias chansade och skrev teoriprovet utan pluggning och klarade det galant! När det sedan var min tur upptäckte kontrollanten innan jag skulle skriva provet att jag på mitt social security card heter Victoria Sundling, men på mitt pass Inger Anna Victoria Sundling. Därför får jag inte göra något test förrän jag ändrat mitt social security så det stämmer med passet, men det kan jag inte göra eftersom det dels skulle vara urkundsförfalskning att uppge att jag heter något som jag inte heter och dels har jag redan registrerat mig som Victoria lite här och var vilket för eller senare skulle komma fram och då leda till trubbel eftersom de skulle tro att jag ljugit om min identitet. Moment 22 med andra ord... Men vi ska pröva imorgon igen och hoppas på att få en kontrollant som inte granskar mina papper lika noga! Det är nog det enda vi kan hoppas på i nuläget...

Jag erkänner att jag inte var på världens bästa humör när jag gick ut där ifrån, men det vände snabbt tack vare telefonsamtal från Mamma, Tina och Susanne! :) Det är verkligen skönt att få prata om annat och roliga saker med människor man tycker om efter en dags tjaffsande med myndigheter! Annat bra som hänt idag är att vi köpt alla möbler vi kommer att behöva, så då var det gjort! :)

Roadtrip: Georgia och South Carolina

Ca 150 mil, 3 stater och 3 dagar senare är vi nu tillbaka från vår bilsemester. Eftersom vi har haft det så väldans bra så blir detta inlägg lite längre än vanligt, men med många bilder :)

Dag 1
Första dagen körde vi ca 70 mil till den charmiga atlantstaden Savannah i Georigia. På grund av stadens gamla arkitektur och bevarade äldre byggnader så har staden varit inspelningsplats för många filmer, däribland Midnight in the garden of good and evil. Vi fick också se parkbänken som Tom Hanks sitter på i Forrest Gump och berättar sin historia med det berömda citatet ”Life is like a box of chocolate, you never know what to get”.

Äldre Halloweendekorerat hus i Savannah

Vi åkte på en historisk stadsrundtur som var väldigt intressant! Vi fick bland annat veta att under amerikanska inbördeskriget då många städer brändes ned gav Savannah upp utan strid med villkoret att staden skulle skonas. Många människor här hade gjort sig rika på aktier eller slavhandel, vilket var viktigt att visa utåt. Vi blev därför visade ett hus på 1800 kvadratmeter där det bodde en familj på tre personer med sina 30 tjänare(!) Handla på postorder var också populärt här, exempelvis större parkfontäner eller varför inte ett hus? Hur tokigt ett sådant postorderköp kunde bli fick vi se på ett hus som hade fått samtliga fönster monterade uppochner.

Fiskare i hamnen, Savannah

I staden fanns också en gammal restaurang från 1700-talet, Pirate´s house, som vi besökte. Det var från historier här som idén till filmen Pirates of the Carribean – dead man’s chest, uppstod. De berättade också att alltför överförfriskade personer förr kunde ha oturen att bli satta på en båt och ofrivilligt hamna på en månads-, eller i värsta fall, årslång seglats mot sin vilja.

Pirate´s house utvändigt

Baren i Pirat's house är alltid Halloweenanpassad!

På kvällen åt vi på en utomhusrestaurang med skön livemusik. Det märktes på temperaturen, ca 18 grader på kvällen (men inte fan uteblev myggen för det), att vi var norr om Florida och det blev därav en tidig kväll för tre frusna svenneturister.

Dag 2
2 timmar norrut efter att vi lämnat Savannah anlände vi till Charleston i South Carolina. Charleston påminde mycket, med sina bevarade gamla byggnader och kullerstensgator om Savannah. Men det var här som ett av naven var för slavhandeln och vi besökte därför Slavmarknaden som nu var omgjort till ett museum.

Det var hit som nykomna slavar och slavar som skulle byta ägare låstes in i väntan på auktionerna. Det fanns ett uppvisningsrum där intresserade köpare kunde klämma och känna på de svarta och förhöra sig om hur arbetsföra de var. Prislistan var till stor del åldersbaserad. En 1-åring gick på 100 dollar, en 20-åring var dyrast med sina 950 dollar och en 60-åring gick på 50 dollar. Därför var det många slavförsäljare som färgade gråa hår, rakade bort skägg, oljade in hår och hud för att få lyster, lät bli att misshandla samt gödde upp slavarna inför marknaden så de skulle se bra och unga ut. Det var också vanligt att afrikanerna under resan över Atlanten tvingades dansa under båtresan för att få snygga muskler att visa upp. Av de som fraktades över från Afrika så dog ca 5 % under en 1-månadsresa och 25 % under en 3-månaders resa. Många slavar fasade för att hamna i amerikanska södern eftersom det ofta innebär hårdare jobb, mer sjukdomar, olidligt klimat och långt avstånd till de avskiljda anhöriga.

Annonsering om slavauktion

Efter slavmarknaden åkte vi ut till hamnen där ett hangarfartyg från 40-talet som hade använts under andra världskriget och ett tag därefter. Tur nog för oss så råkade det i samma område just den dagen vara utställning av brittiska bilar från 50- och 60-talen, vilka vi tog oss en titt på.

I Flyghangaren fanns, förutom stridsflyg från olika år, även kapseln från Apollo 8 (som landade på månen), en flygsimulator som vi testade samt en ubåt från 40-talet som man också fick gå in i. De flesta andra turisterna som besökte hangarfartyget var scouter i ca 12-årsåldern som också skulle sova över där. Det var oroande att se hur barn redan i den åldern var väldigt patriotiska, vapen- och krigsintresserade.

Miniatyr av fartyget

Ett av alla stridsflyg

Några av de gamla stridsplanen som använts genom åren

Ubåten uppifrån

Ubåten inifrån

Kapseln till Apollo 8. Däri trängdes 3 personer när de slog ned i Stilla havet utanför Hawaii

Stället hade också en souvenirbutik med både det ena och det andra...

...pappa hittade denna hatt som var snarlik hatten som bars av... ja vem?.... Farbror Bosse i Yrrol förståss!

... och jag hittade en bok jag sedan ångrade att jag inte köpte! :P

Dag 3

På hemvägen stannade vi till på en Harley-Davidsonaffär...

Nöjda med resan är vi nu tillbaka i Tampa och ska försöka göra det bästa av tiden innan pappa åker hem på tisdag morgon.

NHL, bilköp och boende fixat!

Kan börja med att meddela den goda nyheten, USA bytte inte namn på mig! Annat som hänt är att vi bestämt oss för att bo kvar i samma område som vi bor nu, handen har blivit mycket bättre och vi har köpt en Mustang -11 som är och går riktigt fint! Kommer bilder sen... Måste också göra en liten rättelse (Mattias och pappsen envisas med att det har betydelse...) Skrev i förra blogginlägget att det var en V8, men det var tydligen en V6 på 305 hk som gick som förra årets V8... och kanske viktigast av allt, den blev silvermetallic istället! Men jag är inte den som är den, näst bäst färg funkar också :)

I tisdags var jag och pappa på vår första NHL-match! Det var Tampa Bay Lightnings som mötte Dallas Stars för första och enda gången och självklart tog hemmalaget hem segern med 5-4. Men hockeyfantaster som jag och pappsen är tyckte vi mest att det var mycket väsen för liten puck. Jag var också förvånad över att det inte fanns någon hejjarklack och att stadion inte på långa vägar var fylld.

Fanns massvis av pubar, souvenirbutiker och matställen i arenan. De hade till och med ett svenskt stånd för Gevalia kaffe (om det nu är svenskt fortfarande?)


Matchen inleddes traditionsenligt med USA:s nationalsång och publiken ställde sig upp med handen på hjärtat



Action, action...

Nu kunde pappa äntligen dricka öl lagligt och slog därför på stort med en 1-pints öl!

Och så här glada blev publiken då Lightnings gjorde mål. Jag tyckte synd om Stars som inte hade några supportrar och hejjade på dem (i sann socialarbetaranda), men tji fick jag!

Imorgon åker vi iväg på Roadtrip till två städer vi blivit rekommenderade: Savannah i Georgia och Charleston i South Carolina. Det ska bli intressant! :)

The one that got away...

Igår var Mattias och pappa och kollade på bilaffärer medan jag stannade hemma och pluggade. Efter ett tag ringde Mattias:

Mattias - Jag har hittat vår bil nu.

Jag - Jaha, det var snabba puckar.

Mattias - Ja, men den är fin! En Mustang -10 i candyred som inte gått någonting alls!

Jag - Det låter ju bra, jag litar på ditt omdöme, så slå till om du tycker den verkar bra! Gillar färgen för övrigt...

När de kom hem hade han betalat handpenning och var så där vi-har-just-köpt-en-bil-superglad! Men under kvällen började han mer och mer fundera om om han inte skulle ha tagit en av årsmodell 2011 istället (pga andrahandvärdet när vi sedan ska sälja den + att den har en V8) och det hela har resulterat i att han nu är på bilaffären igen med pappa, så jag får väl se vad de kommer hem med :P

Vi hade ju också bestämt oss för att flytta till den lägenhet som jag lagt ut bilder på tidigare, men efter helgens lägenhetsvisning i byggnaden vi nu bor i så har vi blivit mer och mer sugna på att stanna kvar här, trots att det är lite dyrare hyra, men ack så mycket centralare! Vi åkte därför och kollade på den första lägenheten idag igen för att känna oss för och bestämde oss tillslut för att det är här där vi bor nu som vi vill bo även i fortsättningen. Vi skyndade oss därför hem och Mattias gick raka spåret till receptionen och fick där veta att den lägenhet vi hade sett ut två våningar över vår nuvarande hade blivit uthyrd för en timme sedan! Vi blev erbjudna en likadan lägenhet i grannbyggnaden, men som inte har lika bra läge vad gäller utsikt och närhet till gym så återigen står vi och velar.

Usch vad jobbigt det är med beslut! Världen borde helt klart bestå av mindre alternativ... Folk skulle ha lättare att ta beslut och vara mindre missnöjda eftersom det inte alltid skulle finnas något bättre att jämnföra sitt val med.

Dagens i-landsproblem?

"Drick öl 2 ggr till och du hamnar i finkan!" sa polisen

Igår morse hände det som inte brukar hända, jag hade otur! När jag kokade frukostäggen råkade jag, lång historia kort, hälla kokande vatten över bästhanden och trots att jag spolade vatten på den i ca 40 min samt smörjde in den med Aloe vera kändes det ändå som att att den brann resten av dagen. Under dagens utflykt gick jag därför omkring med en handduk med isbitar i som fick kyla skönt. Framåt kvällen började jag äntligen kunna räta upp handen ur "legohands-positionen" den hade stramat ihop i och idag är det mycket bättre!

Min brända hand drog ihop sig till en u-formad legohand. Ytterst opraktiskt...

Bortsett från handincidenten så är lördag = ledig dag och den valde vi att göra det bästa av! Efter frukosten fick Mattias för sig att vi bor rätt så bra ändå och ringde därför till ägarna för att fråga om det fanns några lediga lägenheter i byggnaden, och 30 min senare hade vi varit runt på tre lägenhetsvisningar!

Därefter åkte vi till ett stort outlet shoppingcenter en bit från Tampa. De hade 100-tals affärer med märkesvaror till mycket bra priser som det definitivt var värt att åka en bit för. Det blev herrarna i sällskapet som stod för shoppingen, pappa köpte två par skor och några t-shirt, Mattias ett par skor. Jag rekade istället shoppingcentret och gjorde upp en karta i huvudet vart allt det jag var intresserad av låg så jag kan åka dit en annan dag för en sån där härligt effektiv heldagsshopping!

Prime premium Outlets

Efter shoppingen åkte vi till havet i Clearwater, ca 30 minuters bilfärd från där vi bor. Perfekt temperatur i såväl luften som vattnet och i ärlighetens namn kändes det lite sådär extra bra efter att ha följt vädret i Sverige senaste dagarna.

Jag och pappa njuter av ett ljummet dopp i Mexikanska golfen

När vi kom upp till stranden igen så bestämde sig Mattias och pappa för att sprätta varsin öl, det skulle de inte ha gjort! Snabbt var polisen där med sin golfpatrullbil med terrängdäck och läxade upp de båda svenska ölhävarna. Tydligen så får man inte dricka på allmän plats här heller, precis som i Sverige så det var bara att hälla ut ölen! Poliserna var därefter noga med att påtala att om vi blev påkomna igen skulle det bli dyra böter och därefter fängelse vid en ytterligare förseelse, men denna gång kom vi undan med en varning.

Tillrättavisade och öltörstande fick de hälla ut sina öl

Varningslappen vi fick av polisen

Vid 18-tiden packade vi ihop och åkte hem och grillade samt bubblade... en bra avslutning på dagen!

Stranden i Clearwater. I mitten kan ni se hjulspåren från polisbilens tvärnit och sväng när de såg de förädiska ölburkarna.

Vem är jag?

Idag fick jag äntligen det efterlängtade brevet från Social Security som skulle tala om för mig vad de slutligen bestämt som för vad jag ska heta här; Victoria eller Inger? Först blev jag misstänksam då jag klämde på brevet och inte kände något kort där i. När jag sedan öppnade brevet upptäckte jag till min besvikelse att det bara var en bekräftelse på att jag den 9/9 ansökte om social security card och att det beräknas komma om 2 veckor! Mattias kort tog mindre än en vecka att få (och han fick dessutom behålla sitt namn). Mitt har fortfarande inte kommit efter 5 veckor så det är verkligen irriterande med tanke på att detta kort har samma betydelse som ett personnummer i Sverige och således efterfrågas lite här och var!

Dagen har i övrigt tillbringats vid poolen och i gymmet med Pappa. Han har kommit igång riktigt bra med träningen och det är kul för mig med gymsällskap! :)

Efter flytten hit har det varit i det närmaste oundvikligt att jämnföra Sverige och USA inom olika områden, så jag kom på att jag nog ska börja med att, precis som RIX FM, redovisa för- och nackdelar varje dag. Det ska bli intressant att se villken av dem som tar slut först...

Jag hissar
Solidariteten i trafiken! Folk i allmänhet här är verkligen vänliga och släpper fram varandra i trafiken, vilket minskar trängseln och panikfilbyten.

Jag dissar
Inte helt oväntat, USA:s social security kontor. Vilken pizzabagare som helst i Umeå är mer punktlig!

Finbesök från Västra Spöland!

Efter diverse flygstrul (förseningar och inställningar, men låt er icke avskräckas!) hämtade jag upp pappa från flygplatsen sent igår kväll. Efter nattpizza blev det sängen och därefter sovmorgon för en trött resenär.

Pappa kom in i Tampalunken snabbt! Större delen av dagen spenderades vid poolen och därefter blev det gymmet. På kvällen åkte vi till ett av shoppingcentrena här i Tampa och avslutade kvällen med god mat på ett stekhus.

Imorgon blir det att åka till flygplatsen igen, men denna gång för att hämta upp Mattias. Han har hittills haft det bra i Danmark, men längtar såklart "hem" till värmen här i Florran.

Welcome to Cribs!

Nu har Mattias åkt till Köpenhamn på sin första affärsresa och jag är ensam i lägenheten. Första kvällen var det så tyst att jag uppskattade när grannens bjäbbhundar skällde så fort nån gick i korridoren. Men den känslan gick snabbt över och jag har nu vant mig samt fått undan mycket plugg och hunnit bättra på solbrännan lite! Kan hälsa att Mattias resa gick bra och att han redan hunnit ställa om dygnet utan jetlag. Han kommer hem igen på torsdag och pappa kommer redan tisdag, om två dagar.

Som utlovat (bättre sent än aldrig) kommer här bilder från den lägenhet vi bor i åtminstone en månad till...

Köket

Vardagsrummet och en bit av köket

Sko- och handväskgarderob

Vårt sovrum. I sovrummet finns också en klädkammare samt två garderober som inte var så intressanta att knäppa kort på.

En del av badrummet som också innehåller en större dusch samt toalett såklart.

När man kommer in hamnar man direkt i köket och innanför det ligger vardagsrummet. Mattias har också ett litet arbetsrum, eller en större alkov, som går från köket. Från vardagsrummet går sedan dörrar till vårt sovrum och badrum. Om man ska jämnföra vår lägenhet med de flesta svenska hem så är väl de största skillnaderna att vi har heltäckningsmatta i större delen av lägenheten, något som jag aldrig trodde att jag skulle uppskatta så mycket! Badrummet är endast kaklat i själva duschutrymmet (något som verkar vara standard här i USA istället för att ha helkaklat) och spisen är en gasspis vilket också är lite ovant.

Svenska Hollywoodhundar

Under den tid som jag och Mattias bott i USA har vår Kajsa redan börjat sin skådespelarkarriär, ta en titt på filmen.

Svenska Hollywoodhundar nästa?

Livet som Svenska Floridafrun är inte riktigt lika glamoröst som för exempelvis Maria Montazami. När man pluggar på distans som jag gör så gäller det att ha självdiciplin! Jag har därför gjort mitt eget schema som i stort sett ser likadant ut varje dag:

8.30 Stiger upp och äter frukost, går igenom VK och aftonbladets hemsidor.
9.00 - 12.00 Pluggar vid datorn
12.00 -13.00 Lunch
13.00 - 15.00 Solgar (sol-pluggar, d v s läser kurslitteratur vid poolen)
15.00 -16.30 Tränar på gymmet
16.30 - 18.30 Duschar och pluggar vid datorn
18.30 - 19.30 Middag
19.30 - 23.00 kollar på tv/handlar
23.00 - 8.30 Sover

Men man kan ju aldrig uppskatta det som är kul om man aldrig har en vardag att jämnföra det mot! ;)

Jag har även börjat kolla på vilka kurser jag ska anmäla mig till kommande termin. Finns så mycket jag vill läsa som både intresserar mig och känns aktuellt som socionom, men samtidigt vill jag ju ha lite fritid också så vi får se vad det blir...

En social helg som avslut på en späckad arbetsvecka

Då var första arbetsveckan avklarad. Dessa dagar har för oss båda bestått av plugg,plugg,plugg (jag) och jobb, jobb, jobb (Mattias) så det var riktigt skönt när det äntligen blev helg!

Igår var vi bjudna på fest hos en av våra grannar, Mark. Vi träffade många nya och härliga människor, bjöds på god mat och hade det riktigt trevligt!

Värden Mark som aldrig är tyst och alltid har en massa roliga berättelser på lager samt Brenda, som lagade grymt god mat och var jättetrevlig!

Kvällen till ära var det någon stor fotbollsmatch (den slags fotboll som man spelar med händerna alltså) mellan Florida och Alabama och stämmningen var på topp! Eftersom Mark tidigare spelat professionellt för Alabama så hejjade han så klart på dem, medan de flesta andra höll på Florida gators. Resultatet blev en väldigt engagerad och högljöd publik där i tv-soffan och jag och Mattias har nu sett våran första match i amerikansk fotboll. Mattias höll för övrigt på göra en riktig klädmiss, men lyckades prata sig ur det hela innan allvar bröt ut! Han hade nämligen en röd- och vitrandig tröja på sig - precis som Alabamas matchfärger, vilket starkt ogillades av de flesta andra som kom i gators orangea färger. Tur att man har dispens för både det ena och andra som utlänning! :P

Så här glad blev Wayne, som tidigare spelat professionellt för Florida, när Gators fick poäng...

Mark har ett flipperbord i sin lägenhet som användes flitigt under kvällen. Här är Mattias tillsammans med en kanadensargranne. Trevlig typ han också liksom de andra!

Jag tillsammans med nyfunna bekantskaper hemma hos Mark.


Utsikt från balkongen ned mot poolområdet. Om ni kollar högre upp till höger på bilden (bakom den stora byggnaden) så ser ni en bit av viken från mexicanska golfen.


Balkongutsikt: St Pete Forum som är en NHL hockeyarena.

Balkongutsikt: Centrala Tampa. Alla skyskraporna är banker.

I slutet av kvällen åkte jag och tjejerna från festen till en nattklubb. Stället var i tampansk stureplansanda med valetparking av alla lyxiga bilar, långa köer och konstiga kriterier för vem som fick komma in och inte. Leda, en av tjejerna från festen, kände tydligen alla där och vi hade därför inga problem att komma in. Men efter en stunds dansande insåg vi att stället inte var någonting för oss och åkte tillbaka till festen. Personligt trivs jag inte på snobbställen, men det var kul att få se en del av Tampas uteliv!

Leda dansar loss på en av scenerna på nattklubben. En riktigt kul tjej som liksom jag älskar att resa till konstiga ställen och pröva på aktiviteter som ger adrenalin! Många resplaner utformades under kvällen...

Så efter en toppenhelg fick jag idag toppenbesked från Sverige, Pappa kommer på besök om 2 veckor! Det ser vi fram emot :)