torsdag 30 september 2010

Vardagen har kickat igång

I måndags tog semestern slut och Mattias började jobba och jag plugga. Jag har "tjuvpluggat" lite redan under semestern och känner därför att jag ligger bra till i min tidsplanering! Inlämningsuppgifter för de första 7 veckorna är redan klara och jag har börjat beta av litteraturen på en kurs som börjar nästa vecka. Mattias känner sig redan hemma på sin nya arbetsplats (vilket i och för sig kan ha att göra med att han jobbar hemifrån) och har redan en resa inplanerad nästa vecka till... Köpenhamn!

I måndags hade vi vår första kalla dag, ca 25 grader, här i Florida och jag antar att det är oundvikligt att det blir vinter även här. Jag har väl inte rätt att klaga med tanke på att ni har det kallare i Sverige, men det blev som en stor skillnad när temperaturen som varit densamma sen vi kom helt plötsligt skönk 10-15 grader från en dag till en annan! På tv går det ständigt en reklam om en fleecefilt med ärmar som jag definitivt kommer köpa om det blir under 20 grader. Dock lovar de flesta vi pratat med att vintern här i Florida innebär att man fortfarande kan gå runt i kortärmat och kortbyxor, men att det inte är lika svettigt som under sommaren. Jag hoppas att de har rätt...

En Snuggie hade jag behövt i Sverige, frusen som jag är!

I övrigt har det inte hänt så mycket. Det är väl det som kallas vardag?

lördag 25 september 2010

Alla borde ha en handväska i händelse av brand...

Fredagskvällen spenderades med god middag på Longhorn Steakhouse - en kedjerestaurang här som hittills alltid serverat oss härligt mört kött med goda tillbehör! Därefter gick vi på bio och såg Devil. Den handlade om några människor som blev instängda i en hiss, mördades en efter en varje gång strömmen bröts och de började därför misstänka varandra med efterföljande, desperata följder. Den var helt ok, men jag listade ut vem mördaren var redan när de gick in i hissen så där fick den ett minus.

Filmen Devil som vi såg igår.

I morse fick vi ett kvickt uppvaknande! Ca kl 6 började brandlarmet tjuta i hela byggnaden och en speakerröst beordrade oss att snabbt utrymma byggnaden på grund av brand. Snabbt på med kläderna, greppa handväskan och sen var vi ute i korridoren. Vi skyndade ned de 10 våningarna i trapphuset och kände en del brandlukt när vi nådde 8:e våningen. När vi kom ut insåg vi att vi var de enda som stod på innergården och började fundera på om vi kommit fel, men en efter en kom våra grannar utstapplandes halvsovande. Därefter följde en lång väntan på att få veta vad som hade hänt. Polis, brandkår och ambulans kom efter ett tag, spärrade av vägen utanför, men hade ingen direkt brådska in i huset.

Det var kul att få se så många grannar på samma gång som vi inte träffat tidigare, utrymmningssituationer är definitivt bra mingeltillfällen! Skrämmande var att vi förmodligen bara var kanske 15 % av husets invånare som faktiskt utrymde byggnaden och ingen hade särskilt bråttom. Medan vi satt och väntade började jag gå igenom min handväska: Pass, kontokort, körkort, kamera, iPhone, läppglans och minttabletter = allt man behöver packa vid en snabb utrymning redan förberett! Så min "evakueringsväska" ihop med att vi var först ut lovar gott den dag det skulle bli en ordentlig brand! :D

Efter kanske 1 timme fick vi veta att brandlarmet hade orsakats av att någon hade lämnat en brinnande cigarett på heltäckningsmattan i korridoren på 8:e våningen som hade orsakat en mindre brand, men inte någonting allvarligt. Folk var minst sagt upprörda och irriterade på den person som hade startat branden. Jag hoppas för den personens skull att det aldrig kommer fram vem som startade branden, för den personen ligger risigt till!

Action på 1120 E. Kennedy blvd, alldeles för tidigt en lördagmorgon!

fredag 24 september 2010

Kanske en av USA:s största attraktioner?

Nu när vi hittat den lägenhet vi vill ha så är nästa steg att hitta en bil eftersom vi bara får ha vår hyrbil i en månad till. Därför har vi båda haft bilsökarradarn på så fort vi varit ute på vägarna och inspirationen är oändlig!


Varför inte skaffa en bil med bra utsikt och som inger respekt?

eller en Mustang Shelby GT 500, som denna som står i vårt garage?

Ja, inspirationen är oändlig. Men något det verkligen finns gott om här i Florida är snygga, sportiga bilar med cab, så det kanske kan bli nåt?


Mattias sista semestervecka lider nu mot sitt slut. Därför passade vi på att besöka en av USA:s kanske största och viktigaste attraktioner, IKEA! Det var faktiskt riktigt kul att gå in där! Möberna hade sina svenska namn, å,ä,ö fanns representerat här och var, personalen hade svenska texter på sina kläder och kepsar som de inte visste vad de betydde o s v.


En liten del av Sverige i Tampa


Knäckebröd, bilgodisar, Kalles kaviar, lingonsylt, köttbullar... vi kanske inte behöver anpassa oss så mycket ändå? :)

Igår åkte vi till en ö ca 40 minuter härifrån som heter Honeymoon Island. Större delen av ön var en nationalpark med vackra stränder och naturstigar genom den lummiga naturen. Det satt också många skyltar uppe om att skallerormar var vanliga i området, men vi varken såg eller körde på några.

En av stränderna på Honeymoon Island



tisdag 21 september 2010

Jag heter tydligen Inger


Nu är vi inne på sista veckan innan Mattias börjar jobba på måndag. Vi har börjat komma i ordning mer och mer och trivs! I lördags lärde vi känna några av de andra som bor i huset. Vi hade grillfest med dem nere vid poolen och de var alla väldigt trevliga och sociala! :)

När man har varit i ett nytt land ett tag är det nog oundvikligt att man stöter på fenomen som förvånar. Följande är vad som nog varit mest överraskande för mig:

  • Jag får inte heta Victoria. Mina föräldrar döpte mig till Inger Anna Victoria, med Victoria som tilltalsnamn. De satte namnen i den ordningen för att de tyckte att det lät bäst (tror jag). Men eftersom Inger står som första namn på både mitt körkort och pass så envisas myndigheterna här med att jag heter Inger! Jag har försökt att förklara att det inte är samma regler i Sverige och att Victoria är mitt riktiga namn, men hittills har viljan att godta den förklaringen varit minst sagt begränsad. Vilken dag som helst får jag mitt social security number (typ som personnummer) så då avgörs det vad de slutligen bestämt sig för att jag ska heta, Victoria eller Inger? To be continued...

  • Enheterna förvirrar! Ok, vi visste att de använder miles, yards, oz, inch, fahrenheit etc. här så det borde ju inte komma som någon överraskning. Men ändå blir det att man reagerar lite extra då tv visar att det är 100 grader ute i skuggan och att ugnen ska ställas på 450 grader för att ungssteka pommes.

  • Det förlegade betalsystemet. Här är det checkar som gäller! Mattias försökte sig på att betala med sitt kort igår när vi skulle lägga depositionsavgiften på en lägenhet, men de hade ingen kortavläsare, tog inte kontanter, utan ville ha en check och tyckte det var konstigt att vi inte hade några. Försvann inte checksystemet från Sverige för typ 15 år sedan?

  • Svedka vodka? På grillfesten i lördags drack de flesta drinkar gjorde på Svedka vodka, flaskan med den svenska flaggan, tillverkad i Lidköping av Lantmännen. Varför finns denna svenska produkt inte i Sverige? Och om den finns, varför låter namnet ryskt? Våra nya vänner tyckte naturligtvis att det var konstigt att vi som svenskar inte kände till denna populära dryck som tydligen är jättevanlig här och lanseras som supersvensk!


En god nyhet är vi nu äntligen har ,efter ett antal lägenhetsvisningar, hittat den lägenhet vi vill ha! Den är i en så kallad gated community på en ö ca 15 min från centrum. Lägenheten är en trappa upp med vattenutsikt och på ca 100 kvadrat. Vi valde medvetet en lägenhet med ett extra sovrum eftersom vi hoppas på besök från Sverige... ;)

För mer info se: http://www.islandwalkapartments.com

Planritning





fredag 17 september 2010

Roadtrip: Dag 3-5

Efter kajakturen med Larry tog vi bilen till New Orleans, Louisiana. NO var verkligen inte som andra amerikanska städer vi varit till! Förödelsen efter orkanen Katrina som översvämmade 80 % av staden för 5 år sedan gick att se lite överallt. Samtidigt var staden väldigt levande, alltid något evenemang på g som det verkade.


Första dagen åkte vi på en guidad rundtur genom staden. Guiden visade oss de nya områden som byggs till de människor som förlorade allt (skådisen Brad Pitt har bland annat med egna medel byggt upp ett kvarter som han skänkt till behövande familjer).


Många hus hade ett X målat på husväggen där de fyllde i hur många de förlorat i antingen orkanen Katrina eller 11:e september

typiskt hus inne i de franska kvarteren som också hyste gatumusikanter och små mysiga caféer i var och vartannat gatuhörn


"The dome" - Arenan där många av de tusentals hemlösa bodde efter orkanen Katrina


Det här huset är samma hus som filmen Benjamin Buttons barndom utspelas i. I samma område bor Sandra Bullock och John Goodman.


Gatumusikanter som spelade mestadels jazz och blues
Ett av alla mysiga, men väldigt dyra, caféer med livemusik. Här passade vi också på att prova annat som NO är känt för, nämligen maten! Cajunkyckling var helt ok, men Gumbo (en soppa med ris, korv och räkor i) var överskattad!


Mardi Gras kom vi tyvärr några månader försent till, men det fanns masker överallt liksom pärlhalsband i träden!

Vi tog oss också till ett Voodoomuseum och fick lära oss diverse nyttigheter :)


Några dagar innan vår ankomst hade det varit Gayfestival. Regnbågsflaggorna såg man fortfarande överallt och dessa dragshowande Ken-dockor hittade vi i ett skyltfönster.


Bilden talar för sig själv...


Provar en av alla gungstolar som man såg på verandor runt om i södern. Bara banjon, hembränt och ett gevär som fattas!
Vi blev dock snabbt less på NO. Fattigdom, hög kriminalitet, smutsigt, myggigt (fick strax under 300 bett som, fortfarande nu tre dagar senare, kliar så jag blir tokig!) och sönderturistat gjorde att vi åkte vidare längs Mississippifloden till Natchez, Mississippi där vi också stannade en natt.

Ångare på Mississippifloden som sträcker sig nästan hela vägen till Kanada!
Dagen därpå besökte vi ett av alla plantager som finns bevarade från tiden innan första världskriget. Just plantaget vi besökte var ett av de mindre och det var intressant att höra och se hur livet hade sett ut för såväl slavarna som godsägarna. Kortfattat så hade slavarna det riktigt dåligt och godsägarna hade det fett.
Inne i en av slavbostäderna. På 45 kvadrat bodde 4-5 familjer. Många familjer splittrades när de såldes vidare på slavmarknader i Virginia eller gavs bort som presenter till bekanta.

Inne i ett av rummen i plantageägarnas hus. Lampan, spegelramen och gardinhållarna är av riktigt guld. På 1800-talet såg beskattningssystemet lite annars ut. Man beskattades bl a varje år för hur många guldblad man hade hemma samt antalet klockor.
Många under tiden USA hade slavar försvarade sig med att deras slavar hade ett drägligare liv än många av fabriksarbetarna i dåtidens England.
Efter plantageturen åkte vi längs en av USA:s vackraste vägar, Natchez Park Trail till Mississippis huvudstad Jackson och därefter till Montgomery i Alabama. Någon av er som läste i skolan om Rosa Parks, den svarta kvinnan som bröt mot lagen genom att vägra ge sin plats på bussen åt en vit man 1955 och därigenom fick fart på de medborgerliga rättigheterna för svarta i USA? Det var i Montgomery det skedde!
Nu är vi äntligen tillbaka i Tampa efter ca 250 mil genom den amerikanska södern. Det var en nu-är-vi-äntligen-hemma-känsla som infann sig hos oss båda när vi närmade oss Tampa och såg de välbekanta skyskraporna... så det verkar som vi valt helt rätt stad att bo i med tanke på att vi redan känner oss hemma!

onsdag 15 september 2010

Roadtrip: Dag 1 och 2

Vi började vår roadtrip genom att åka längst med Floridas västkust. På vägen var det mycket roadkills som det är efter alla vägar här. Jag påpekade för Mattias hur skönt det var att vi inte hade kört på något än och strax där efter körde jag över en stor svart orm som ringlade sig över vägen! Jag hoppas verkligen att det här betyder att jag nu gjort min kvot för roadkills och inte i framtiden kommer köra på nån av alla de gulliga djuren som man ser efter vägarna :S


Wakulla springs, utanför Tallahassee, som vi sedan åkte till är världens djupaste vattenkälla, hur djup har jag tyvärr glömt bort, men från botten hade de hämtat upp 4 kompletta skelett från mammutar och vid bra väder var vattnet så klart att man kunde se ned ända till botten på de benrester som fortfarande fanns kvar där samt allt djurliv. Vi åkte med båt längs med källan och floden som gick därifrån och till mexicanska golfen. Vi fick se några sköldpaddor, roliga fiskar, stora fåglar och alligatorer.

En fågel torkar vingarna i solen


Här spelade de in de första två Tarzanfilmerna, old style. Elefanter, zebror och apor lånades hit för att det skulle se ut som Afrika och efter filminspelningen flydde några apor vars avkommer finns i skogarna än idag.

Vi hade en bra guide som visste allt om alligatorer. De springer fortare än en häst på land, simmar 25 km/h, kan hoppa 1,5 meter rätt upp i luften och brukar på det sättet ta exempelvis rådjur som går ned till floderna för att dricka. En alligatorhane har aldrig systrar och en alligatorhona har aldrig bröder. Det beror på att könet bestäms beroende på vilken temperatur det är ute när äggen ruvas.

En sköldpadda solar lite på en stock vid flodens strandkant

Mattias provsatt en av bänkarna utanför Wakulla Springs, men hade sin egen åsikt om hur man sitter på en parkbänk...


Efter Wakulla springs åkte vi vidare längs kusten till Panama City. Efter en natt på ett motell for vi till en vacker nationalpark och hyrde en egen båt som tog oss ut till vackra sandstränder, snorkelställen etc. Vi såg bl a stingrockor, delfiner, lustiga fiskar, stora krabbor, en sandhaj m.m. när vi snorklade.

Ute på Shells Island i Mexicanska golfen. Kritvita stränder tack vare all Kvarts som spolats ned från Appalachiabergen. Just innan vi gick i och snorklade här framför mig såg vi en haj simma längst med stranden... ofarlig såklart! (tror vi)
Tyvärr trivdes insekter lika bra som oss ute bland öarna. Som f d hästtjej kom jag ihåg att mina hästar allt som oftast rullade sig i lera för att slippa insekter så jag rullade in mig i sand, vilken höll inspekterna borta ett bra tag! :)




Kapten Mattias rattade båten...


...och jag hoppade i och knuffade när vi gick på grund!



På kvällen anlände vi (nu återigen med bil) till Pensacola (i västra Florida mot gränsen till Alabama) där Mattias kollega Larry bor tillsammans med sin fru och 8(!) barn. Tidigt på morgonen dagen efter tog Larry med oss ut på en kajaktur. Det var otroligt vackert och fridfullt att paddla sig fram nästan jämns med vattenytan. Även här fanns mycket intressant djurliv och efter någon timme började några stuntflygare med sina jaktplan ha övning ovanför oss så det var riktigt kul att se!



På mexicansk restaurang med grymma Margaritas
tillsammans med Larry och hans fru Mary-Anne

Nu har vi kommit fram till New Orleans i Louisiana så vi får se vad den här staden har att erbjuda :)

söndag 12 september 2010

Gåtan är löst...

Gårdagen bestod av lägenhetsspan igen. Det finns verkligen jättemånga fina ställen ut efter kusterna som är väldigt intressanta. Tyvärr har vi inte hittat något möblerat än och börjar mer och mer luta åt att hyra omöblerat och köpa begagnat/ikea det vi behöver.


Vi åkte också och tankade för första gången. När vi precis hade rullat in på parkeringen hörde vi däck som tjöt och sen en smäll! Två bilar hade krockat alldeles brevid macken. Den trevliga mackkillen berätta för mig att bilförsäkringarna i Florida är dyrare än i resten av USA eftersom det kommer hit så många turister som inte vet var de ska köra och därför gör oförutsedda manövrar i trafiken vilket resulterar i många olyckor. Den informationen, bilolyckan samt två till bilolyckor vi såg senare under dagen har gjort att, åtminstone jag, kollar över axeln en extra gång eller sju innan ett filbyte på motorvägen :S En fulltank till bilen kostade för övrigt 300 kr, så ca 5 kr/litern. Helt ok! :)


Idag ska vi åka iväg på bilsemester i ca en vecka. Jag vet inte hur tillgången till Internet kommer se ut, men kommer passa på om uppkoppling ges att dela med mig av bilder från resan. Vi tänkte åka mot New Orleans och besöka några andra ställen på vägen.


Föresten! Gåtan med hushållsmaskinen är löst... håll i er nu... det var en sop-ihop-pressare! En snubbe kom hit och skulle byta nåt i vår ventilation så då passade vi på att fråga (vet inte om han verkligen hade ett ärende hos oss eller om det hängde ihop med att jag ca 20 min innan hade satt igång brandlarmet när jag stekte mina frulle-bacon, men svar på gåtan fick vi! :P)

lördag 11 september 2010

Lägesrapport från poolen

Då har det hänt! Det vi alla skämtat om, men egentligen inte trodde skulle bli verklighet... Mattias har börjat prata som Dolf Lundgren! Än så länge har det bestått av att han försvenskar engelska ord som igår när vi pratade om att hälsa på en kollega till honom och Mattias sa att han skulle mejla kollegan och höra vilken tid vi kunde stoppa förbi (alltså stop by). Det är bara att hålla tummarna att denna förvandling inte eskalerar eller smittar... om så är fallet har jag absolut någon att skylla på!

Igår hade vi vår, faktiskt, första slappardag.


Mattias slappar vid poolen

Mattias testar den alldeles för varma bubbelpoolen


Vi fick också sällskap av en ödla som tyckte att Mattias bok utgjorde en utmärkt skuggplats! Det var med ett hjärta av sten som vi sedan tog ifrån den lilla parveln dess skydd mot solen.

Vår husödla tar skydd från solen


Här simmar jag mina morgonlängder. Till vänster bakom mig ser ni gymmet och till höger leder en trapp upp till bubbelpoolen.


På dagen åkte vi till ett av de större shoppingcentrena i stan. Utanför fanns det valet parking där lata människor som inte orkade gå från parkeringsplatsen kunde lämna av sin bil utanför ingången och få den parkerad för $5, vilket en del gjorde (nej, inte vi). Väl inne i shoppingcentret hittade jag snabbt en nagelsalong och Mattias hittade en Apple-butik. Att göra naglar i USA är mycket billigare än i Sverige! Dock inte med samma resultat och trevliga personal så det fick mig att sakna mitt nagelställe i Umeå :(


Vi for förbi ett ställe som sålde Frozen yoghurt och berry shakes. Så gott!


På kvällen gick vi på bio och såg Machete. Det kan verkligen rekommenderas till alla er som, liksom jag, älskade Tarantinos Kill Bill!

Vädret här är verkligen speciellt. ”If you don’t like it, wait 5 minutes” som något talesätt säger. Det är soligt och runt 30-35 grader varje dag, men även vanligt med väldigt lokala regnskurar och åskoväder. Försökte filma åskan vi såg igår från bilen, nedan är resultatet.

tisdag 7 september 2010

Gissa hushållsmaskinen!

De första dagarna här i Tampa har ägnats åt mycket bilåkande. För att utforska omgivningarna, kolla på områden vi kan tänkas vilja bo i, köpa mjölk, galgar etc. Vi har en GPS, men har ändå hamnat fel några gånger, men det bästa med att vara ute på seightseeing är att man inte kan köra fel eftersom man inte är på väg nånstans! :) Hoppas den ursäkten håller lika bra om några månader... Ikea finns för övrigt ca 5 min ifrån oss, men vi har varit duktiga exilsvenskar och hållit oss därifrån hittills :)


Nu när vi har börjat få lite koll på staden och omgivningarna så har vi börjat kolla på boende för oss när våra två månader här på hotellet om 7 veckor är slut. Idag var vi på vår första lägenhetsvisning i västra Tampa. Boendet var helt klart över förväntan! Nära till det mesta som köpcentrum, nöjespark, stränder, restauranger etc. Komplexet hade också pool, gym, tennisplan (inte för att vi spelar, men man kan väl börja :P) människor i vår ålder (många boendekomplex har att man måste vara 55+ för att hyra), perfekt storlek på lägenheten och underbar utsikt! Enda minuset var att den inte var möblerad så vi ska kolla vidare, men håller tummarna att vi hittar något liknande! :)

Vy från lägenheten vi var och tittade på.

Vi har även haft grillpremiär här i Florran. På nionde våningen finns ett poolområde med grillar som man får låna. Allting är naturligtvis gasdrivet så det luktar snart-sker-det-en-olycka när de är igång (till skillnad från den goda lukten av kolgrill) men gott blev det!

Grillmästaren Mattias fixar käket

På tal om mat så har vi föresten i vårt kök en maskin som vi inte riktigt vet vad den är till för? Vi har redan tvättmaskin, torktumlare, diskmaskin, avfallskvarn och ugn på andra ställen i köket så det kan inte vara det...

gissning någon?

Vi såg föresten en riktigt bra film igår! Shelter hette den och tog gåshuden till nya proportioner! Så den rekommenderas varmt för er som gillar thriller/skräckisar som är lite psykologiska så där...





Slutligen så vet jag att jag utlovat bilder på hur vi bor... men de kommer! I ärlighetens namn har vi hunnit stöka ned en del, vissa skulle kanske kalla det bott in oss, och det ska ju som se snyggt och stylat ut när man lägger upp fotona så ha tålamod tills vi orkar snygga till! :P

söndag 5 september 2010

Kändisspan och alligatorer

Fredag kl 18 Fl tid (kl 23 sv tid) kom jag fram till Florida. Orkanen Earl som var på nyheterna orsakade en del turbulens när vi flög över North Carolina från New York, men i övrigt gick det problemfritt. Det är två till orkaner, Fiona och vad-den-nu-hette, som befinner sig vid Haiti i Karibien, men enligt människorna här så är Tampa alltid förskonat från orkaner. :)
Första kvällen gjorde vi inte så mycket förutom tv-zappande och pizzaätande. Morgonen inleddes med motionssimning och väskuppackning.


Utanför pizzerian såg vi vår första kändis.

På kvällen var vi bjudna på middag hos Mattias kollega Noah och hans fru Amy. Mycket trevligt par som bodde i ett vackert villaområde som påminde mycket om Wisteria Lane (för er som har koll på serien Desperate housewifes). De hade en bassethund som förmodligen var Kajsas tvillingsjäl eftersom den ville bli klappad lika mycket, gjorde konstiga mysljud och alltid kom och rapade högt när den nyätit! Antar att bara en hundägare kan se något charmigt i det sistnämnda ;)


Tog denna bild på Kajsa innan jag åkte. Papper i småbitar hör, tillsammans med raparna, till sådant som alla helt enkelt inte ser charmen i! ;)

Amy var född i Florida och berättade många intressanta saker. Tydligen så finns det jättemånga små sjöar över hela Florida, dels naturliga och dels på grund av att det finns underjordiska vattendrag över hela staten så ibland när folk har grävt i marken har ett stort område rasat samman och en sjö är född! (Kuriosa: Därför kan man aldrig hitta ett hus i Florida med källare.) I varje vattendrag så bor det minst en alligator. De har inga naturliga fiender och ser man en lapp uppe med "dog/cat missing" är det mest troligt en alligator som varit framme. Ändå får man inte jaga dem hur som helst, utan precis som med älgjakten i Sverige sätts en kvot varje år som licensierade jägare får dela på. När Amy såg hur exotiskt jag tyckte att det var med alligatorer så tog hon mig på en promenad och ca 200 meter från deras hus låg en alligator i en liten sjö omgärdad av villor med staketförsedda poolområden.



Avslutar med en bild på Mattias och vårt kylskåp som han snabbt såg till att förse med Budweiser!